(den första delen av Drikung Kagyu Ngöndro)

av Hans Helighet Drikung Kyabgön Chetsang Rinpoche (tolkat av Lama Lodru)

den 23 september 2002

Ratnashri Meditation Center, Sverige 

HEM Dharma-föreläsningar

Introduction
For the benefit of all sentient beings, the most gracious Buddha Shakyamuni spoke the Dharma through the Sutras and Tantras. The five profound paths of Mahamudra and the six yogas of Naropa are the essence of the Buddha's teachings which enable one to attain enlightenment even in one lifetimeHowever, to practice the path of Mahamudra and the six yogas of Naropa, one must be fully convinced of the "four ways of turning the mind" or the four ordinary foundations. The four ways of turning the mind are the basis for the successful practice of any of the yanas.

Then one practices the four extraordinary foundations, or the Vajrayana Ngöndro, to purify the negative karma and obscurations of the mind, speech and body and to develop virtues.The great twelfth century Tibetan saint, Lord Jigten Sumgön, the second Nagarjuna said, "The Ngöndro is even more important than the higher practices." One must truly understand and practice the simple yet profound foundational teachings before one begins the higher teachings.


DHAG-LA DANG-WAR JYE-PAY-DRA/…
Aspiration bodhicitta: May all mother sentient beings, especially those enemies who hate me, obstructors who harm me, and those who create obstacles on my path to liberation and all-knowingness; may they experience happiness, and be separated from suffering. I will quickly establish them in the state of the most perfect and precious Buddhahood.

Den här tibetanska texten skrevs av Jigten Sumgön. Som ni märkte så börjar texten med de tibetanska orden DHAG-LA DANG och "Dhagdangma" blev sedan också namnet för texten. När man säger "Dhagdangma" så vet alla att det är den här texten som man menar. Det är en väldigt känd text inom Drikung Kagyu traditionen.

När man läser igenom texten upptäcker man att vissa böner upprepas flera gånger. En del kanske undrar varför behöver man att läsa dem en gång till? Det verkar som om de inte behövs i början av utövningen. Inom traditionen är det vanligt att vissa ritualer eller övningar förekommer flera gånger. Det kallas för "cirkel av beskydd" - att man försöker skydda utövarens omgivning. Till exempel i vissa texter finns invecklade visualiseringar där en cirkel av räddande gudomligheter, manliga och kvinnliga, står som beskyddare så att ingen störningar kan komma åt utövaren. Jigten Sumgön sade dock att det bästa beskyddet mot allting är bodhicitta. Det står i texten "Alla levande varelser, i synnerhet de fienden som hatar mig, de som skadar mig och hindrar mig ...". Det bästa skyddet när vi utövar är att utveckla stark bodhicitta och omtanke att vi vill alla väl. Om vi gör det finns det ingen fiende. Istället för att anlita en räddare för att hålla allting borta ser man här att det bästa skyddet i synnerhet mot alla "fiender" är att utveckla bodhicitta. Det finns ingen bättre skydd än det. Fiender upphör att vara fiender. Det beror helt på vår inställning. Oavsett vilken övning man än gör är det väldigt viktigt att ha rätt inställning eller motivation.

Action bodhicitta: Thus until I achieve enlightenment, I perform virtuous deeds with body, speech and mind. Until death, I perform virtuous deeds with body, speech and mind. From now, until this time tomorrow, I perform virtuous deeds with body, speech and mind.

Första delen av bodhicitta på sidan tre kallas för aspirationsbodhicitta. "Alla levande varelser, i synnerhet de fienden som hatar mig, de som skadar mig och hindrar mig ... Må de ha lycka. Må de bli fria från lidande och jag ska skyndsamt upprätta dem i det oöverträffade, fullkomliga, fulländade och ovärderliga buddhaskapet." Detta är både aspirationsbodhicitta och ett löfte. Aspiration till att vi hjälper alla att bli upplysta och ett löfte om att vi förverkligar resultatet. För att kunna hjälpa alla levande varelser att bli upplysta måste vi själva först vara upplysta och för det ändamålet kommer vi till sidan fyra om praktisk bodhicitta, d.v.s. vad vi ska göra rent praktiskt för att bli upplysta. "Tills jag har uppnått upplysning kommer jag att genom kropp, tal och sinne utveckla dygd.…" Det här är Maitreya-traditionen och liknande finns också i Nagarjuna-traditionen. Skillnaden är att i Nagarjuna-traditionen finns bara aspirationsbodhicitta men här försöker man även att binda samman aspirationsbodhicitta och ett löfte om vad vi praktiskt ska göra.


Refuge: All sentient beings, limitless as the sky, take refuge in the glorious kind Lama Vajradhara, the embodiment of the body, speech, mind, qualities and activities of the Buddhas of the ten directions and the three times, source of the 84 000 categories of the teaching and Lord of the Sanghas.
We take refuge in the kind root and lineage lamas.
We take refuge in the deities of the mandalas of the yidams.
We take refuge in all the exalted Buddhas.
We take refuge in the perfect Dharma.
We take refuge in the excellent order of the Sanghas.
We take refuge in all the noble dakas, dakinis, and Dharma guardians - possessors of the eye of wisdom.

Nu går vi vidare till tillflykten. Det finns både mer invecklad och förenklad tillflykt. I traditionerna Mahayana och Vajrayana betyder att ta tillflykt till Buddha att man tar tillflykt till Buddhas tre kayas. Vi tar tillflykt till Buddha för att Buddha har visat vägen. Vi tar tillflykt till Dharma för att Dharma är själva vägen eller liksom redskapet. Till exempel om vi vill komma över till andra sidan av sjön så använder vi en båt. Dharma är som båten som tar oss över. Vi tar tillflykt till Sangha eftersom Sangha är de församlingar som hjälps åt att åka tillsammans. När vi utövar tillflykt gör vi visualiseringer för att samla förtjänst. Låt oss därför titta på tillflyktsträdet. Som ni ser i bilden så samlas hela samlingen i ett träd. Trädet har fem grenar, en i varje riktning. En gren som går uppåt, i mitten av den sitter Dorje Chang, Vajradhara.

Dorje Chang är Dharmakaya Buddha. Vi tänker oss att Dorje Chang är oskiljaktig från vår rotlama. Dorje Changs färg är blå. När man talar om tre kayas har Dharmakaya egentligen inga egenskaper - ingen karaktär eller färg eller någonting. Det är bortom alla begrepp. Men ändå i meditationen använder vi blått för att symbolisera någonting abstrakt. Detta är för att blått har samma färg, gränslöshet och djup som rymden.


Tillflyktsbilden finns i både en förkortad version och en betydligt utförligare version. På bilden har vi Dorje Chang i mitten och ovanför finns hela Drikung Kagyu-linjen - Dorje Chang, Tilopa, Naropa, Marpa, Milarepa, Gampopa, Phagmodrupa och Jigten Sumgön som samlas där uppe. I den utförligare bilden så finns ovanför alla de viktigaste lamorna i Drikung Kagyu-traditionen. Det finns den långa linjen med alla mahasiddha och det finns den muntliga linjen. Alla samlas där uppe. Figuren Cakrasamvara och några andra som står på grenen som går utåt framför företräder alla yidam-gudomligheter. I den utförligare bilden finns bilder av alla de yidams från de fyra nivåerna av tantra. Dorje Chang är Dharmakaya Buddha, Kolodemchok och alla de andra yidams som man ska visualisera är Sambogakaya-form av Buddha. Den högra grenen som sticker ut är några Buddhafigurer med Buddha Shakaymuni i mitten. Vad de föreställer är alla Buddhorna som har kommit och ska komma under den här tidsåldern. Innan det här universumet blir helt förstört kommer det sammanlagt två tusen buddhor. Av dem har vi haft fyra. Det finns alltså 1996 till som ska komma. Det är ovanligt många även om vi tycker att det är under en lång tid. Grenen som går bakom representerar Dharma. Som du ser vid sidan av tronen så finns det många vita block som pekar utåt och är staplade på varandra. De är Dharman i form av böcker och texter. Det finns två sätt att göra denna visualisering. Antingen kan vi visualisera texterna eller visualisera gudomligheten Prajna Paramita. På vänster sida har vi åtta stora bodhisattvor som representerar Sangha. De är Manjusri, Vajrapani, Avalokitesvara, Ksitigarbha, Sarvanivarana-viskambhin, Akasagarbha, Maitreya, och Samantabhadra. Dessutom finns sexton arhats och alla andra sangha.

Under yidams finns alla Dharmabeskyddare som Mahakala och Archi. Alla beskyddarna är på den åttonde bodhisattva-nivån och uppåt. Världsliga beskyddare finns inte i tillflyktsträdet. De världsliga beskyddarna är under själva trädet- två till höger och två till vänster. De är de fyra stora kungarna som bevakar världsalltet. Under dem finns Dzambhala som är rikedomens gudomlighet och i andra hörnet finns Shingkyong i manlig och kvinnlig gestalt. De är beskyddare. Det finns beskyddare i form av platser - i synnerhet som manifestation av kropp finns Kailash berget, som manifestation av tal finns Lapchi berget, som manifestation av sinnet finns Tsari området.

Vad som kommer härnäst på sidan åtta är bodhisattvas löfte. Vi kan läsa den här tre gånger inför en Buddha-staty eller bild (en representation of Buddha). Att göra detta är detsamma som att ta Boddhisattvas löfte. För de som till exempel har avlagt bodhisattvas löfte formellt samt för de som brutit det och vill ta upp det igen eller förnya det kan inför avbildningen av Buddha upprepa löftet.

Cultivating the mind of enlightenment:
Until I attain the heart of enlightenment, I take refuge in all the Buddhas.
I take refuge in the Dharma, and likewise, in the assembly of the bodhisattvas.
As the previous Buddhas embraced the enlightened mind
And progressed on the bodhisattva's path,
I, too, for the benefit of all sentient beings, give birth to bodhicitta
And apply myself to accomplish the stages of the path.

Short refuge prayer: In the Buddha, the Dharma and the Sangha most excellent, I take refuge until enlightenment is reached. By the merit of generosity and other good deeds, may I attain Buddhahood for the sake of all sentient beings.

På sidan tio är tillflykt och bodhicitta i förkortad form. Om vi inte har så mycket tid kan man börja härifrån.

The four immeasurables:
May all mother sentient beings, boundless as the sky, have happiness and the causes of happiness.
May they be liberated from suffering and the causes of suffering.
May they never be separated from the happiness which is free from sorrow. May they rest in equanimity, free from attachment and aversion.

På sidan 11 är de fyra gränslösa eller de fyra omätbara - gränslös kärlek, medkänsla, sympatisk glädje och jämnmod. Kärlek är att vi önskar alla levande varelser lycka. Medkänsla är att vi önskar alla levande varelser att vara fria från lidande. Sympatisk glädje är att önska att de alltid upplever glädje fri från sorg. Jämnmod är att vi inte diskriminerar - inte tycker att en del människor är bra och en del är dåliga. Jigten Sumgön gav fyra exempel, ett för varje omätbar. Ett exempel för kärlek är ett litet barn. När vi ser att ett litet barn ler och blir glad känner man automatiskt omtanke för barnet (vi kan också ta ett litet djur istället för barn). Ett exempel för medkänsla är en väldigt sjuk person eller ett djur som en katt eller en hund som vi tycker mycket om. När det blir påkört av en bil men inte dör utan ligger där. Det lider oerhört mycket. Vi önskar att dess lidande omedelbart upphör. Exemplet Jigten Sumgön gav för sympatisk glädje är en nära vän. Så fort som vi ser vännen blir vi oerhört glada och önskar att denne alltid har glädje utan någon sorg. Jämnmod är såsom när vi somnar in och vi varken har några starka tankar eller diskriminerar. Vad betyder jämnmod här? I texten står det att jämnmod betyder att vara fri från klängande och aversion. Klängande till de som vi tycker om och aversion mot de som vi inte tycker om. Vi behandlar alla lika. Dessa är de fyra omätbara.

Seven limb prayer: Whatever merit I have gathered through prostrations, offerings, confession, rejoicing, requesting, and praying - for the sake of the enlightenment of all sentient beings, all this I dedicate.

På sidan 12 är en kort version av den sju-grenade bönen. Det finns sju delar - att prostrera; att ge offergåvor på riktigt eller genom visualisering; att bekänna alla felen från tidigare liv och i det här livet; att glädja oss åt andras dygd istället för att vara avundsjuka; att be alla Buddhor och lärare att fortsätta undervisa; att be dem stanna och inte uppgå i det upplysta riket och till sist att dela med oss eller dedicera förtjänsten av allt föregående.

Ngöndro betyder det som går före eller inledning. Ngöndro är en oerhört viktig utövning. Det är som grunden för allting annat. Jigten Sumgön sade att Ngöndro är faktiskt viktigare än det som vi sedan ska utöva. När han gör Ngöndro-förberedelserna för att komma till huvuddelen av meditationen känner han att han redan har hållit på med huvuddelen hela tiden. Så viktigt är Ngöndro eller förberedelserna. Det är till exempel oerhört viktigt att vara noggrann i början när bönderna sår frön för att plantera något. Eller vi kan tänka på ett djur eller ett barn som är nyfött, när det är litet måste vi ta hand om det som mest. När det blir större kan det sköta sig självt bättre. Därför när vi gör Ngöndro är det viktigt att vi gör det väldigt noggrant och ordentligt.

The four ways of turning the mind:
1. Oh! This kind of leisure and endowment is supremely difficult to obtain. When we obtain this body, which is easily lost, do not waste it meaninglessly, but rather use it to attain the ultimate liberation - joyous result.
2. The nature of all phenomena is impermanence; death is a certainty for all who are born. Death can descend any time like a drop of morning dew on a blade of grass. Quick! It is the time to make effort for the essence of Dharma.
3. The fruit of one's positive karma is happiness; suffering is the fruit of negative karma. The inexorable karmic causation is the mode of abiding of all Dharmas. Henceforth, practice the Dharma by distinguishing between what should be practiced and what should be given up.
4. In the three lower realms and even in the three higher ones, there is not an instant of absolute happiness. I will avoid the root cause of my samsaric existence and practice the excellent path of peace to enlightenment.

Generellt finns det fyra vanliga förberedelser. Sedan kommer det fyra extraordinära förberedelser. De vanliga förberedelserna förekommer inte bara i mahayana eller vajrayana utan i alla traditioner. De fyra är att man mediterar över dyrbar människoexistens, obeständighet, orsak och verkan samt lidandet i samsaras kretslopp.

Den första är dyrbar människoexistens: Det finns mycket skrivit om den frihet och ledighet som vi har, om alla de omständigheter som kommer tillsammans för att göra det möjligt för oss att vara här och utöva. Vi kan inte gå igenom allting här utan alla detaljer finns i boken The Jewel Ornament of Liberation.

Rent antalsmässigt ger Gampopa en liknelse för att illustrera hur svårt det är att födas som människa. I helvetet är antalet varelser som antalet dammkorn som finns i ett enormt stort område där allt täcks av dammkorn. I hungriga andevärlden är det som antalet snöflingor i en snöstorm. Djuren kan vi se hur många de är. De flesta bor i havet eller i vatten. Från de stora till de minsta är dessa varelser oräkneliga. Om vi jämför antalet dammkorn på en stor yta med antalet dammkorn som hamnar på en tumnagel så är vi ungefär så många som hamnar på en tumnagel medan antalet varelser i helvetesriket är som dammkornen på den stora enorma ytan. Människor är väldigt få. Vi är sammanlagt omkring sex miljarder på planeten men jämfört med djuren, alla insekterna och alla som finns i havet är vi väldigt få.

Hur ovanligt är det att återfödas som människa? Gampopa illustrerar detta med ett exempel. Om vi kunde omvandla hela planeten till bara ett enda jättedjupt hav. Och nedan i detta hav lever en stor sköldpadda som håller sig där. En gång vart hundrade år kommer den upp, andas och dyker ner igen. På detta enorma hav har någon slängt ut ett ok som bara flyter omkring. Vi kan tänka oss att när sköldpaddan kommer upp och tar luft skulle den kunna råka sätta huvudet genom oket. Men det skulle vara helt otroligt. Ännu mer otroligt är det att vi föds som människor. Det är svårare och krävs ännu mer karma för att bli människa än karman som krävs för att sköldpaddan ska hamna i oket. Vidare beskriver Gampopa hur svårt det är genom orsak och verkan. Den positiva kraften eller meriten som behövs för att återfödas som människa kan bara skapas genom dygd - genom att avstå från de tio orena handlingarna och utföra de tio rena handlingarna. Om inte det görs finns det inte tillräckligt med merit att återfödas som människa. Det är därför svårt att bli människa.

Den andra meditationen är över obeständighet. Det finns många gamla yogi, som har uppnått hög nivå av insikt och som alltid betonar att vi bör meditera över obeständighet. T ex Milarepa som själv genom sina sånger säger att det var rädsla för döden, obeständighet som gjorde att han sprang iväg, gömde sig i bergen och utövade flitigt. Men genom att meditera om och om igen uppnådde han en hög nivå. När han blev befriad med all dess insikt så var han tvungen att överge rädslan. Den fanns inte längre. Den försvann och hade inte längre någon betydelse. Obeständighet känns så främmande eftersom vi tänker att vi ska leva till ungefär åttio år. Vi alla har den önskan men det finns absolut ingen garanti. Det kan hända när som helst. En del var kanske här tidigare men inte nu längre. En del av oss som är här nu är kanske inte med nästa gång. Vi kan bli sjuka, det kan hända olyckor. Allting kan vara så väldigt bräckligt. Det är som ett ljus som fladdrar hela tiden. När det blåser hårt så slocknar ljuset. Låt oss säga att den genomsnittliga åldern av alla som är här är trettio. Då tänker vi att vi har femtio år kvar. Tjugofem av de åren kommer vi att sova. Tiden går så fort. Det blir bara tjugofem år kvar. Jag kom från Tibet för tjugosex år sedan. Jag tänker ibland vart tog tiden vägen? Det är som om vi har tappat bort den någonstans. Tiden bara går. När vi vaknar upp är tiden borta. Om femtio år är de flesta av oss inte längre här. Det är en del av världens natur. Att allting som hör till naturen är obeständigt. T ex allting som vi planterar och växer ska så småningom dö. Så fort vi föds är det säkert att vi kommer att dö. Allting som man bygger upp är obeständigt och faller så småningom sönder. Allting som vi har samlat ihop kommer att spridas för vinden. Allt går åt vart sitt håll. Även människor som möts går så småningom åt vart sitt håll. Även de starkaste bergen som är så ståtliga kommer så småningom att smulas sönder och falla ned. För varje ord som jag säger så tickar tiden. Den tiden kan vi inte få tillbaka. Det är så det är. Allting är obeständigt och förgängligt. Obeständighet inspirerar eller aktiverar de som är lata. Men det drabbar inte bara lata utövare. Det drabbar oss alla. Om vi har ett föremål som är väldigt dyrbart så måste vi vara så försiktiga eftersom det betyder så mycket för oss. Om vi tappar det och det går sönder gör det oss så ont. Vi tänker på det hela tiden och vi kan inte sova. Men för någon som verkligen har tränat och inte bara läser ordet obeständighet utan verkligen har kontemplerat och utövat så finns insikten djupt i dem. Således när saker och ting inträffar så inser de att det är på det sättet. De lider inte så mycket av det.

För att motarbeta det klängande som vi har till saker runt omkring oss så finns det meditation över otillfredsställelsen i samsaras kretslopp. Otillfredsställelse är en naturlig del av att vi har fötts som människor och vi stöter på många svårigheter. De fyra stora svårigheterna är födelse, ålderdom, sjukdom och död. Vid födelsen, redan där, finns det vissa risker, t ex vi kan bli sjuka, vi kan bli skadade eller vi kan kanske inte alls leva. När vi blir äldre blir det svårare. Sjukdom är också någonting som kommer - vi måste åka till sjukhus, opereras, ta medicin osv. Det blir svårt med allting. Slutligen kan det vara svårt att acceptera döden, svårt att gå igenom, svårt att bära men vi måste bära det för att vi kan inte undvika det. Vi tror inte att vi klarar det men det kommer ändå. Dessutom finns det lidandet när man vill göra det man inte kan uppnå eller man inte kan få det man vill ha. Sedan när vi äntligen har fått det som vi vill ha så kan vi inte behålla det. Allting som nämnts och i synnerhet födelse, ålderdom, sjukdom och död är människors lott som gör att vi måste lida. Jag har ett exempel från när jag var i Tibet. En äldre man i byn pratade med mig om de fyra lidandena. De fyra lidandena är de fyra lidandena av att vara en jägare. Han sade, "När jag är ute och jagar är det första lidandet att jag måste vara uppe på berget och vandra omkring. Till slut blir jag jättehungrig och törstig. Jag måste leta efter något djur som jag kan döda. Att spåra upp djuret är ett lidande. Lidande nummer två är att när jag äntligen finner ett djur att skjuta så missar jag. Lidande nummer tre är när jag är mitt i ingenstans uppe på berget och har lyckats skjuta djuret så måste jag bära ner det utan något transportmedel. Jag klarar inte att bära hem det. Fjärde lidandet är att om jag trots allt lyckas att bära ner det så väntar hela byn på att få sin del. Så jag får bara en liten bit kvar." När man tänker på saken inser man att så är det. Det är faktiskt lidande. Det händer hela tiden på olika sätt. Det är en del av livet att lidande och otillfredsställelse finns. Vad är meningen? Varför är vi här? Buddha förstår att ingen vill ha det så. Alla människor har behov av lycka. Buddha undersökte och genomgick alla svåra prövningar och till slut kom han på att det finns en orsak till varför lidande uppstår. Vad är det för orsak och hur kan man stoppa det? Angående detta har Buddha sagt, "Undvik den minsta odygd. Utöva även den minsta dygd. Tämj ditt eget sinne. Detta är Buddhas lära." På detta sätt är det möjligt att ta sig ut ur det lidande som förekommer. Detta är syftet med hans lära.

Vi utövar dyrbar människokropp eller dyrbar människo- existens men helt plötsligt dör vi. Det är på grund av att vi har dödat tidigare. Oavsett hur mycket vi försöker samla ihop av pengar eller saker så händer det alltid någonting. Det går inte. Det rinner bara ut i sanden. Det är därför att vi har stulit tidigare eller att vi inte har varit generösa tidigare. Vi märker att människor omkring oss oavsett hur vänliga vi än försöker vara så pratar de elakt eller dåligt om oss. Det är därför att vi har skvallrat tidigare eller försökt att splittra folk från varandra. Det händer även i vissa länder på grund av gruppkarma. Kraften i karma gör att människor i vissa länder måste genomgå fattigdom som en grupp osv. Återigen finns allt detta beskrivet i detalj i The Jewel Ornament of Liberation där Gampopa förklarar hur orsak och verkan fungerar.

Dessa är alltså de fyra vanliga förberedelserna (fyra tankarna) inom Buddhismen. På sidan 13 har vi dessa fyra tankar - den dyrbara människokroppen osv som vi pratade om. Det är viktigt att när man utövar detta att man inte bara läser texten utan enligt traditionen tar en paus efter varje tanke där man kontemplerar över meningen i varje ord.
Härnäst kommer de fyra extraordinära förberedelserna och de finns bara i mahayana- och vajrayana- traditionen. När vi tar tillflykt tar vi inte bara tillflykt till Buddha, Dharma och Sangha utan även till lärarna, yidams och beskyddarna som inte finns i andra traditioner. Tillflykten är den första av de fyra extraordinära förberedelserna. Den andra är meditation på Vajrasattva för att rena negativ karma. Den tredje är mandala offergåva för att samla förtjänst och den fjärde är Guru Yoga för att få lamans välsignelse. När vi kommer till mahamudra finns det mahamudra i fem delar. Det finns tre förberedelser för detta-- kärlek, medkänsla och bodhicitta-tanken. Vi har redan haft dem tidigare men nu kommer de igen i ett annat format.

Vilken utövning man än gör så gör man det i tre delar. Man börjar med tillflykt och bodhicitta-tanken, sedan fortsätter man med huvuddelen av utövningen och till sist avslutar man med att dela förtjänsten. Nu ska vi avsluta för ikväll genom att dela förtjänsten.

Dedication
Dorje Chang, Tilopa, Naropa, Marpa, Milarepa, Dharma Lord Gampopa, Phagmodrupa and Lord Drikungpa, please bestow upon us the most auspicious blessing of all the kagyu lamas. By this virtue may I achieve the all knowing state and may all who travel on the waves of birth, old age, sickness and death, cross the ocean of samsara by defeating all enemies - confusion (the cause of suffering). Bodhicitta, the excellent and precious mind; where it is unborn, may it arise; where it is born, may it not decline, but ever increase higher and higher. I pray that the lama may have good health and long life. I pray that your Dharma activities spread far and wide. I pray that I may not be separated from you. As Manjushri and likewise, Samantabhadra realized the ultimate state, Buddhahood, I will follow in their path and share the merit for all sentient beings. By the blessing of the Buddha who attained the three kayas; by the blessing of the truth of the unchanging Dharma-as-such; by the blessing of the indivisible Sangha order; may the merit I share bear fruit. By the virtues collected in the three times by myself and all beings in samsara and nirvana, and by the innate root of virtue, may I and all sentient beings quickly attain unsurpassed, perfect, complete and precious Enlightenment. May the teaching of the great Drikungpa Ratnashri, who is omniscient, Lord of the Dharma, Master of interdependence, continue and increase, through study, practice, contemplation and meditation until the end of samsara.

Glorious, holy, venerable, precious, kind root and lineage lamas, divine assembly of yidams and assemblies of Buddhas, bodhisattvas, yogins, yoginis and dakinis dwelling in the ten directions, please hear my prayer.
By the power of this vast root of virtue, may I benefit all beings through my body, speech and mind. May the afflictions of desire, hatred, ignorance, arrogance, and jealousy not arise in my mind. May thoughts of fame, reputation, wealth, honor and concern for this life not arise for even a moment. May my mind-stream be moistened by loving-kindness, compassion and bodhicitta and through that may I become a spiritual master with good qualities equal to the infinity of space. May I gain the supreme attainment of Mahamudra in this very life. May the torment of suffering not arise even at the time of my death. May I not die with negative thoughts. May I not die confused by wrong view. May I not experience an untimely death. May I die joyfully and happily in the great luminosity of the mind-as-such and the pervading clarity of Dharmata. May I, in any case, gain the supreme attainment of Mahamudra at the time of death or in the bardo