HEM Dharma-föreläsningar

Allting har sin etikett så att vi kan kommunicera och fungera på ett lämpligt sätt. Därför finns det ingenting att fastna vid eller to hat. Vi bör inte fastna vid etiketter – att bordet vara långt eller kort. Känner vi till detta kan vår sinne befrias från gripande och åtrå. Sinne är också intigt. T ex vår huvud har ingen horn så vi inte har något sinne att projicera horn på vår huvud heller. Att det här bordet är lång är illusion. Att du äta för mycket vid lunchen är också illusion. Din glädje och känslor är också illusion. Illusion betyder inte negativt. Att det här bordet är långt existerar illusionsaktigt, inte inneboende, bara temporärt när jämfört med det. Vi kan inte förneka att detta är inte långt jämfört med det, men detta är inte inneboende långt eftersom detta är kort när jämfört med basen. På det sättet i denna ömsesidigt beroende relativt tillstånd existerar allting illusionsaktigt, temporärt, övergående, ögonblickligt och obeständigt. Upplevelser är bara illusioner och kan uppstås när som helst. Alla dessa är tomma. Så det inte finns någonting att fastna sig vid, att hata, och konkurera med och att avvisa. Det finns ingen objekt eller subjekt, ingen själv eller andra. På grund av vår okunnighet inser vi inte denna ömsesidigt beroende och tomma natur bland alla fenomen.

Så våra liv börjar från okunnighet. Med okunnighet ledas våra liv som en kedja till den tolv ömsesidigt beroende länk. När okunnighet finns fortsätter den kedjan av livet som en hjul, utan början eller slut, går runt och runt oavsett vad vi gör. I denna hjul oavsett vad vi gör kan vi inte befrias från lidande. Även om du är mycket framgångsrik i din affär och du kan göra allting som förväntat. Är du fri från lidande då? Nej. Varför? Därför att vi inte kan bryta upp kedjan. Arhat, pratyekabuddor insåg att var och, buddhist eller ej, bildas inom institutionen av ömsesidigt beroende. Detta är den universella lagen och det spelar ingen roll vem du är. Som människor emellertid är vi särskilt begåvad med vår intelligens. Vi kan utnyttja vår egendomig hjärnor på det bästa sätt så att vi skulle ha möjlighet att slå sönder kedjan av lidande och förvirring och uppnå befrielse. Alltså att känna till filosofin av ömsesidigt beroende orsak och omständighet är en särskild metod att driva bort okunnighet, att slå sönder kedjan av lidande och förvirring samt blomstra visdom. Just vi befinner oss här och tänker vi att vi var och en har en fast självständig kropp. Vi är inte fasta självständiga kroppar. Våra kroppar består av sex elementer: eld, vatten, vind, jord, luft och medvetande. Alla sex elementer måste finna på ett balanserat sätt. Om någon av dem är frånvaro eller obalanserad kan vi inte fungera riktigt. Därför är vi inte ett stycke utan kombination av många bitar. När det är obalanserat måste vi balansera på olika sätt. T ex när vi känner oss kal behöver vi mer värme. När vi är tröstiga behöver vi att dricka. Lidande och glädje är inte självständiga. De beror på orsaker (primär orsaker) och omständigheter ( bidragande orsaker). T ex när bönder odlar potatis är potatisfrön primär orsaken. Att odla potatis behöver vi bra ställe, bra jord, bra klimat och tillräcklig vatten. De är bidragande orsaker. Det räcker inte att bara har en typ av orsak utan vi behöver både typer av orsak för att potatisen kan växa och manifestera. Vi granskar oss själva, när vi har lidande, fysik eller mental, brukar vi skylla andra. Vi har problem nu tack vare den här eller den där personen. Så personen är den bidragande orsak till vårt problem. Men den primärt orsak, den äkta orsak planterade vi frön för länge sedan. T ex vi har huvudväck tack vare solsken och stark vind. För att undvika huvudväck tar vi hättor på oss, tar vi piller och undvika solsken. Men dessa är bara bidragande orsaker. Den verklig orsak, karman som ge upphov till huvudväck, karmafrön planterar vi för länge sedan. Om ifall solsken eller vind är de riktiga orsak bör vem som helst som kontaktar solsken eller vind definitivt ha huvudväck, eller hur? Att känna till filosofin av ömsesidigt beroende orsak och omständighet är en särskild metod för att driva bort okunnighet, slå sönder kedjan av lidande och förvirring samt blomstra visdom. När vi ser klart för oss hur orsakerna och omständigheterna ömsesidigt beroende av varandra kan vi vara uppriktiga och sanningsenliga mot oss själva. Vi blir fullständigt medvetna om vilken karma vi skapar. Vi granska våra tankar och handlingar noggrant och medvetasfullt så att vi inte skapar negativ karma. Vi försöker helhjärtligt att skapa positiva orsaker (karma) och undvika negativa karma. Vi har mod att ta emot ansvar, att acceptera konsekvenser och att rätta och förbättra våra situationer. Det är omöjligt att förneka eller undvika lidande. Vi måste acceptera detta och lära oss från detta. Vi kan inte se förbi karma men alltid kan rensa och förvandla negativ karma.

Det var en gång en moder som hade ett barn och barnet dog. Hon kunde inte bära smärtan och inte acceptera detta. Hon behöll barnet och bar honom på sin västra axel. Hon gick ställe till ställe jämrade och frågade, "Kan du återuppleva mitt barn?" Hon frågade en efter en annan och ingen kunde hjälpa henne. Kände sig förtvivlad grät hon framför Buddha och sade, "Var snäll och återuppleva mitt barn. Jag kan inte acceptera detta. Detta är mitt enda barn." Buddha sade, "Gå och hitta ett hus där ingen har dött i huset och därifrån ta med dig en handfull senapsfrön och ditt barn blir återupplevad." Efter hon hörde detta lämnade hon barnets kropp bredvid Buddha och gav sig iväg från hus till hus, ställe till ställe och ställde frågan. Till slut insåg hon slutligen att det var inte bara hennes barn som var död utan alla måste dö. Detta är en naturlig fenomen. Hon bör acceptera detta eftersom det inte finns något annat val. Följande berättelse illustrerar hur enkelt det är att skada och förstöra andra och hur svårt det är att hjälpa andra. Det är lätt för oss att skapa negativ karma, att ha negativa tankar såsom ilsken, fastsättning, stolthet och avundsjuka och det är verkligen svårt att skapa positiv karma, framodla positiva tankar såsom kärleksfull godhet och medkänsla. Det var en gång en by i ett land och in i byn levde en enorm demon som åt människokött. En dag demonen kom och gav folk två alternativ. "Antingen äter jag alla er idag eller äter jag en var varje dag." Alla var så rädda och de beslöt att det var bättre att bli äten en och en. De led fruktansvärt mycket och bad Buddha att hjälpa. Så kom Buddha till byn och träffade demon. Demonen sade, "Jag ska äta dig." Buddha sade, "Det är därför jag är här. Men innan du gör det skulle jag vilja att fråga dig två frågor." Demonen svarade, "Vad är dem?" Buddha frågade, "Kan du skära av alla granar och löv på trädet?" Demonen höljde sin stor kniv och skar ner alla granar och löv på trädet inom en kort stund. "Vad är din nästa fråga?" frågade demonen otåligt. Buddha sade, "Var vänlig och sätta alla granar och löv tillbaka på trädet." Demonen var förvånad och bedrövad. "Hur kan jag sätta dem tillbaka? Det är omöjligt. Jag kan inte göra det." Skrek demonen. Då förklarade Buddha, "Du har tagit många människors liv och för dig kan du lätt göra det. Men att besvara människoliv är inte så lätt. Se på ditt eget liv. Om någon vill att ta ditt liv hur känner du? Tänk på detta. Meditera på detta. Om någon hjälpa dig hur känner du då?" Han ångade sig djupt och tog emot Buddhas välsignelser och gav upp att döda andra. Budskapet är att på grund av våra djuprotade vanor är det lätt att skapa negativ karma och svårt att skapa positiv karma. En del människor säger, "Jag tror på karma" eller "Jag tror inte på karma." Karma, som sagt tidigare, är ett Sanskrit ord översatts till handling. Handling blir orsaken för att manifestera verkan eller resultat och det tillhör inte trosystemet. Om det är fallet att om vi tro på karma finns det karma och om vi inte tro på karma finns det ingen karma då är det bättre att inte tro på karma, även för mig, eftersom vi skapar mer negativ karma i alla fall. Låt oss glömma bort karma hel och hållet. Bara därför att det inte är det fallet kan vi inte förneka, avvisa eller ignorera karma. Detta är universellt, vilket står i Bibeln – om du planterar gift kommer gift att växa. Så fort när vi skapar karma vi måste antingen uppleva den eller rensa och förvandla den. Detta är oundvikligt. Detta är en väldigt djup visdom.

Den ömsesidigt beroende och tomheten skapas inte av Buddha utan Buddha insåg hur allting fungerade inom det relativa tillståndet. Tomhet betyder inte att förneka eller någonting negativt. Detta är visdom. Att känna till filosofin av det ömsesidigt beroendet och tomheten öppnar upp visdom och ger rymden att utveckla ovillkorlig kärleksfull godhet och medkänsla. Den enorma rymden är ofödd och gränslös. Detta självuppstående inneboende medvetandet som tillbringar där i sitt naturligt vilotillstånd, fläckas inte av någon defekt. I själva verket manifesteras alla omätbara och sällsynta kvaliteter oavbrutna ur detta. Den enorma rymden är inte beroende av någonting utan vi alla är beroende av rymden. Utan rymden eller utrymme fungerar vi inte och hela planeten skulle inte finns. Sinnenaturen som existerar i denna rymd är oändlig, utom orsaker och oständigheter. Vårt liv som fungerar i dettas sinne är obegränsad. Om vi inte inser detta lidar vi. Även om vi kan detta på ett intellektuellt sätt vandrar vårt sinne fortfarande. Vårt sinne är dominerat av två motsatta krafter. Å ena sidan skulle vi vilja att framodla goda tankar men å andra sidan protesterar sinnet. Det är väldigt svårt att bevara positiva tankar. Detta är på grund av att vi är så van vid våra begrepp och tankesätt – fastsättning, hat, stolthet, avundsjuka, angripna känslor o.s.v.. frön av inrotad benägenhet har blivit så enorm att uppstående av de ovanorna blir så naturligt för oss. De uppstår utan strävan när vi bemöter lämpliga omständigheter. Vi lidar onödigt. Tack vare våra djuprotade ovanor kommer det att ta tid, tålamod och visdom för oss att framodla och fullständigt förvandlas de till positiva tankar och utveckla bodhicitta, ovillkorliga kärleksfull godhet och medkänsla. Därför behöver vi att utöva meditationsövningar – mediterar på ömsesidigt beroende av orsak och verkan, mediterar på tillfällighet och bodhicitta för att träna vårt sinne och penetrera visdomen som är kärnan av alla kunskaper.

Kunskap är obegränsad, som stjärnor i himlen. Det finns så mycket att lära sig och våra liv är så korta. Vi har inte tillräcklig tid att studera alla dem. Därför är det viktigt att lära sig essensen av alla kunskaper och tillämpa och förverkliga den i handling. Precis som Milarepa som jobbade så hårt dag och natt sade, "När jag kan en sak öppnar detta dörren till allting." Så när han uppnådde upplysning, utan att studera alla ämne, kunde han allting. Han fick "den sällsynta knappen" att trycka och knappen öppnade upp alla dörr till kunskaper som finns i hela universum. För att framodla bodhicitta behöver vi anstränga oss och träna oss på den sex perfektionen och tio dygder och undvika tio odygder. (Den sex perfektionen är generositet, tålamod, ihärdighet, etik, meditativkoncentration och visdomsmedvetande. De tio dygder är att försvara liv, att vara generös, uppehålla etik, tala sanning, harmoniera de som är fientliga, tala fridfullt och aktigt, tala meningsfullt, reducera fastsättning och utveckla belåtenhet, utöva kärleksfull godhet och medkänsla samt engagera sig i den perfekta meningen. De tio odygder är att ta livet av sig själv eller av andra, stjäla, begå äktenskapsbrott, ljunga, ge tal som ledar till oenighet, ge stötande tal, ge gagnlösa tal, ha giriga tankar, ha negativa tankar och ha felaktiga syn.) bodhicitta är en speciell teknik för att rensa och förvandla negativ karma, öppna dörren till vår visdom samt skingra all okunnighet som är den huvudorsaken till lidande. Tack och med varma hälsningar.

HEM