Mindfulness

Hem Dharma-föreläsningar

God kväll till er alla.

Jag vet inte var vi ska börja för att tala om mindfulness. Sinnesnärvarande, ni vet, betyder väl helt enkelt att man är uppmärksam. {Skrattar.} Kanske ni av ren nyfikenhet har några frågor som ni vill ställa, vilket skulle kunna vara ett bra ställe att starta på.

Publik: Det finns så många rika och framgångsrika människor här i landet men de är ändå inte lyckliga. Hur kommer det sig med all vår rikedom? Vi har ju allting såsom varor och allt annat.

Rinpoche: Kanske ni har någon ytterligare fråga.

Publik: Jag förstår mindfulness som att man ska vara här och nu. Men det är väldigt svårt att hålla tankarna i denna sinnesnärvaro. Hur kommer man dit?

Rinpoche: Först och främst, sinnesnärvaro är helt enkelt att vara uppmärksam. Vad man än gör så ska man göra det med medveten uppmärksamhet. Noggrant utföra vad som behöver göras och försöka undvika att göra misstag. Följ den rätta vägen så att vi kan uppleva det som vi önskar. Vad detta anbelangar gäller alla – de som är här och de som inte är här samt även djuren, vi alla önskar frid och lycka och ingen önskar lidande. Det är verkligheten. Det är inte någon kultur i vissa länder eller för vissa folkgrupper. Det är inte heller något trossystem eller religion. De som är utbildade, outbildade, rika, fattiga, med hög såväl som med låg status, vi alla önskar att ha frid och lycka och att befria oss från lidande. Det är verkligheten som överskrider alla olika system.

På grund av detta har vi alla rätt till frid och lycka och rätt att vara befriade från lidande. Men frid och lycka samt befrielsen från lidande som vi alla önskar kan inte komma bara genom önsketänkande. Jag önskar ha frid och lycka och jag önskar vara fri från lidande, men det kommer inte. Även religiösa människor ber att vi ska vara lyckliga och fria från lidande. Med enbart böner får man ibland svar men oftast inte. Därför är vi alla ständigt upptagna med att leta efter lösningar. Hur kan vi skapa frid och lycka och befria oss från lidande? Inte bara människor utan även insekter, fåglar och myror, vi är alla så upptagna med att leta efter en bättre och säkrare plats att bo på, bättre mat att äta. Det är verkligheten. Det visar på kausalitet – sambandet mellan orsak och resultat. Kausalitet är något universellt. Vi alla vet att vi måste skapa orsak för att frid och lycka ska uppstå och vi måste skapa orsak för att befria oss från lidande. Låt oss nu analysera vad som är orsak till frid och lycka samt vad som är orsak till lidande. Det kan ju inte vara så att varje orsak är orsak till frid och lycka och inte heller att varje orsak är orsak till befrielse från lidande, eller hur? Så vi måste analysera och fundera. Som vi tidigare funderade så finns det rika med hög status som inte är lyckliga. De kör väldigt lyxiga bilar men kan också ha ofantligt stort lidande, så vad har gått fel? Mycket märkligt och riktigt paradoxalt, eller hur? De som bor i mycket dyra hus kan lida fruktansvärt. Samtidigt finns det människor som inte har någonting och ändå lever lyckliga. Hur kommer det sig? Det finns specifik orsak till specifikt resultat. Det har ingenting med trossystem att göra. Det är verkligheten. Det är därför vi måste undersöka och vi behöver utbildning. Således är utbildning mycket viktig nuförtiden. Varje land över hela världen försöker sätta upp ett bättre utbildningssystem med skolor, universitet och forskningscentrum. Göra forskning för vad då? För att finna bättre lösningar till att åstadkomma frid och lycka. Till exempel när en ny typ av sjukdom bryter ut så har läkarna särskilt laboratorium för att forska. De spenderar miljontals dollar för att finna lösningen.  Det visar på att det finns en specifik orsak till ett specifikt resultat. I verkligheten spelar modern vetenskap en viktig roll i samhället. När forskare säger någonting så kan det bli mycket kraftfullt, mer kraftfullt än religiös tro. De har ju bedrivit massor av forskning för att hitta något. Men även då efter några år så förändras saker och ting och  problem kvarstår. Vad kan göras?

Beträffande frid och lycka som vi önskar är de fem sensuella objekten (vad vi kan se med ögonen, vad vi kan höra med öronen, vad vi kan lukta med näsan, vad vi kan smaka med tungan och vad vi kan beröra med kroppen) mycket viktiga för att bringa lycka och glädje i livet. Vi söker efter vackra platser, vackra människor, ett bra ljudsystem för att lyssna på musik, väldoftande lukter, utsökt mat och vackra kläder. Eftersom vi längtar efter alla dessa ting så satsar vi också mycket energi för att utveckla dem. Affärsmännen utannonserar att om du har ett sådant hus kommer ditt liv att bli fantastiskt. Om du har en sådan bil kommer ditt liv att bli underbart. Vi prövar en efter en annan, utvecklar och förbättrar för att därigenom försöka erbjuda allt mer, men ändå finns lidandet finns kvar. Vad är det nu som har gått fel?  Det är deprimerande, eller hur? Det finns ingen lösning. Vi arbetar så hårt och tjänar en massa pengar men kan fortfarande inte befria oss från lidande. Vad kan vi nu göra?

Publik: Komma och träffa dig.

Rinpoche: Nej, det är fel plats. Att träffa mig kan inte lösa problemet. Tvärtom så får du kanske större lidande av än mer besvikelse. {Skrattar.}.

Nu finns det som kallas för sinnet. Naturligtvis finns det en uppsjö av olika definitioner av sinnet. Ibland säger vetenskapsmän, neurologer att hjärnan är sinnet. Hur som helst är sinnet medvetande. Medvetande, att vara medveten om vad du tänker och vad du gör. Det visar att sinnet är något mer än bara hjärnan. Hjärnan och hjärtat är två olika ställen. Sinnet tar båda ställena – hjärnan fungerar som sinnets kontor medan hjärtat fungerar som sinnets hem.  När man är på kontoret använder man sin hjärna mycket för att tänka och analysera vad man ska göra, vad som är bra och vad som inte är bra osv. Alla dessa mentala aktiviteter utförs i hjärnan. Sedan finns det hjärtat. När sinnet kommer till hjärtat säger man exempelvis ”jag älskar dig från mitt hjärta”, ”jag har medkänsla från mitt hjärta” eller ”jag hatar dig från mitt hjärta”. På så sätt rör det sig om en massa känslor. En del människor säger att hjärnan är sinnet, men det verkar vara en alltför snäv beskrivning. För det första är storleken av vår hjärna så liten medan våra tankar är obegränsade. Vi tänker så mycket så hur skulle hjärnan kunna hantera allt detta. Hjärnan själv kan inte utveckla så mycket. Hjärnan kan utveckla något men sinnet är gränslöst – obegränsat med negativa tankar och obegränsat med positiva tankar. Så sinnet blir mycket viktigt. Varje individ har sitt sinne. Vi har alla våra egna sinnen men i grunden delar vi på samma sak – vår önskan om frid och lycka. Det finns ingen oenighet om det. Det finns ingen som inte gillar frid och lycka. Vi alla önskar att befria oss från lidande och därom är vi överens. Det finns ingen som säger att lidande är OK, eller hur? Oenighet finns däremot om vad som är orsakerna. Vad är orsak till frid och lycka? Vad är orsak till lidande? Då beroende på ens mentala kapacitet och förmåga finner man olika vägar. En säger att detta är orsak till frid och lycka och att detta är orsak till lidande, medan en annan säger något helt annat. Så vi individer har vår egna mentala kapacitet att göra så. Därför uppstår en massa oenighet. Om det bara var hjärnan som vore inblandad så skulle det inte uppstå så många oenigheter, vissa kanske men inte så många. Just på grund av att sinnet och sätten att tänka är obegränsade så finner vi obegränsat antal vägar för att skapa orsak till frid och lycka och för att undvika orsak till lidande. Det finns kortsiktig tillfällig frid och lycka och det finns långsiktig frid och lycka samt absolut frid och lycka. Samma gäller för lidande att det finns tillfälligt lidande, långsiktigt och mycket långsiktigt lidande. Så detta är sinnets kraft. Hjärnan kan studeras med maskiner i laboratoriet genom t ex att visa hjärnrörelser men sinnet kan inte påvisas med maskiner i laboratoriet eftersom medvetandet inte är materia. Materia är begränsat medan medvetandet är gränslöst.

När det gäller sinnet så kan vi med rätt tänkesätt och avspänd förhållning finna vägar för att frambringa frid och lycka. Det viktiga är inte hur mycket pengar vi har. Det finns nämligen ingen garanti för att så och så mycket pengar ska leda till någon viss lycka och inte heller att så och så lite pengar ska leda till något visst lidande. Som du förstår är materiella ting nödvändiga – vi behöver mat för att äta, kläder för att bära och någonstans att bo –  men hur mycket behöver vi? Till exempel titta in i din garderob och se hur mycket kläder du har. För att skapa lycka tänker vi att om jag bär detta plagg så blir jag lyckligare; om jag har det här på mig så kommer folk att se upp till mig och på det sättet blir jag lyckligare. Kan du säga att om du har hundra plagg blir du mycket lycklig och om du har femtio är du okej men om du bara har ett fåtal får du ingen lycka alls? Sådan mätning finns inte, eller hur? Så det visar att de yttre materiella tingen är nödvändiga att ha i ett begränsat mått för överlevnad. Men det står också klart att däri ligger inte den verkliga lösningen till vårt lidande, eller hur? Titta istället inåt till vårt sinne för att se hur det kan göra riktig skillnad. Det är det som är viktigt. Vi alla individer har vårt egna sinne och det är inte någon tro utan det är verkligheten. Så varje individ måste ta sitt egna ansvar. Sinnet är ett komplicerat ämne.

Publik: När vi försöker meditera varför är det så svårt att komma igång? Varför har vi alla dessa ursäkter i huvudet hela tiden? Jag måste göra något annat först och meditera senare osv. Varför är det så?

Rinpoche: Vi har massor av ursäkter – jag är på ett visst sätt på grund av dig, på grund av det ena eller det andra. En massa ursäkter hela tiden och en massa konflikter, eller hur?

Publik: Jag vet egentligen vad som är bra för mig men varför gör jag det inte?

Rinpoche: Precis. Det verkar som om två saker är i konflikt med varandra och grälar med varandra. Vilken vinner? Ett sinne säger: ”du ska sitta ned och meditera lite”. Men det andra säger: ”nej, gör något annat först” och det vinner. Senare när du igen försöker att meditera och säger till dig själv: ”låt mig sitta i lugn och ro ett par minuter”. Då med detsamma säger det andra sinnet: ”nej, nej, nej, först internet”.  Allt detta händer som du ser.  Det är vad jag menar med att sinnet är mycket komplicerat – många tankar och känslor och många tankeprocesser som manifesteras oavbrutet, den ena efter den andra. Som du ser är sinnet mer än bara hjärnan.  Hjärnan är sinnets kontor där sinnet jobbar medan hjärtat är sinnets hem där sinnet förhoppningsvis vilar.

Publik: Är det lättare att få frid och lycka i sinnet om man inte har så många saker?

Rinpoche: Normalt tänker man att mer är bättre, eller hur? {Skrattar}

Om du inte har något då önskar du att få det och tänker att om du får det så kommer du att bli lycklig. När du har fått alla dessa ting känner du: ”oh, de gör mig galen. Nu ska jag förenkla mitt liv.”

Publik: Problemet är begäret. Har du inget begär när du ser vackra kläder som du vill köpa?

Rinpoche: Du går till butiker eller köpcentrum med avsikten att bara titta omkring. När du sedan ser fina kläder och skor då tänker du: ”kanske jag vill ha dem”. I det ögonblicket ska du fråga dig själv om du verkligen behöver dem innan du köper.

Publik: Naturligtvis behöver jag dem. {Skrattet klingar.}

Rinpoche: När du redan har två par skor varför behöver du fler?  Jag har redan två par skor och det är bra nog. Jag har redan några kläder och det är bra nog. Att tänka på det sättet hjälper dig att sätta gränser. När du har massor av skor blir det svårt att bestämma vad du ska sätta på dig. Vi kan också reflektera över förgängligheten, hur allting förändras från ögonblick till ögonblick. Det är återigen inte något trossystem. Det är på det sättet vi lever i stunden. Det är inte något negativt. Om jag dör vad ska jag göra med alla skorna och kläderna? Så fäst vid dessa ting men vad ska jag göra med dem när jag dör? Det hjälper att tänka på detta sätt. Vi vet alla att vi kommer att dö en dag men ingen vet exakt när.  Det finns ingen garanti även om du fortfarande är ung och frisk. Ibland dör en yngre människa tidigare än de gamla och den friskare personen tidigare än de sjuka. Så ur det perspektivet finns ingen garanti. Nu har jag tillräckligt med mat att äta, tillräckligt med kläder att bära och ett ställe att bo på så jag är mycket tacksam över att vara så lyckligt lottad. Det finns människor i världen som dör utan mat och dör utan kläder medan jag har ett ställe att bo på och är så lyckligt lottad. Det är förnöjsamhet och uppskattning. Så var mindful om förnöjsamhet och uppskattning och det ger dig verklig glädje; annars genom att skaffa mer blir det bara lidande av att ta hand om allt. Du har så mycket pengar i banken och när du dör idag vad ska göras? Jag säger inte att det är något negativt men hur kan du praktiskt lämna ditt sinne i frid? Fundera över det. Lev en dag i taget och var mindful. Idag har jag tid och jag kan äta mat och jag har ett ställe att bo på så jag är tacksam. Annars finns det mäktiga personer och ledare av länder som tror att de är så mäktiga eftersom de styr över hela landet men sedan nästa dag blir de maktlösa. Så mycket lidande de går igenom. Ett sätt att hantera vårt begär är att följa begäret och tänka hur mycket lyckligare vi blir av att fortsätta köpa mer och mer. Ett annat sätt är att uppskatta, glädjas och vara förnöjsam. Förnöjsamhet betyder inte att du inte ska arbeta. Det betyder att du uppskattar vad du än har och detta bringar i sin tur frid och lycka. Fundera över och undersök vilket av dessa två sätt är det bättre.

Publik: Ibland är vi rädda inför framtiden. Idag har jag arbete och inkomst men jag är rädd för att bli arbetslös. Jag är rädd för att bli gammal och fattig. Vem kommer då att ta hand om mig?

Rinpoche: Det finns människor som inte har mat att äta och inga kläder att bära. Så de önskar: ”om jag får lunch idag så blir jag så lycklig. Om jag får en tygbit som skyddar mot kylan så blir jag så lycklig.” För dem som är i sådana desperata situationer när de får en god lunch eller en tygbit blir de så glada. Nu för oss som har ett bra ställe att bo på och många luncher att äta som räcker ett år men  ändå är vi  oroliga över det andra, tredje året….Vi räknar på det sättet men vem vet vad som händer först. Vi är oroliga. Kanske du tänker på att få tag i en bra bil som ska bringa dig lycka. Kanske du också köper en fin och dyr bil. I stunden som du får bilen känner du dig så lycklig eftersom bilen som du så länge har drömt om har blivit din. Men i samma stund som du får bilen så börjar du oroa dig över att ta hand om den. Det finns ingen ände. Du måste ordna med bilförsäkring. Det betyder att du får lite mer lidande. Om din bil hamnar i en olycka eller om någonting är fel med bilen behöver du försäkringen. Så du ser, det blir ett efter ett annat, det tar aldrig slut, ingen ände.

Publik: Buddha sade att det finns lidande och att lidande är en del av livet. Är det möjligt att befria oss från lidande?

Rinpoche: Ja, det är möjligt att befria oss från lidande men det krävs mycket arbete.

Publik: Hur många timmar mediterar du varje dag?

Rinpoche: Jag mediterar då och då, här och där.

Publik: Hur viktigt är det att meditera för att få frid i sinnet?

Rinpoche: Det beror på individen hur mycket han eller hon vänjer sig vid det. För dem som är mycket vana kommer det mer eller mindre utan ansträngning och de kan lätt uppnå det meditativa tillståndet varje gång. Medan sådana som jag behöver ständigt påminnas. Publik: Är meditation ett sätt att kämpa mot denna värld för att uppnå frid och lycka?

Rinpoche: Det finns många olika typer av meditation. En typ kallas analytisk meditation. Vi analyserar och vänjer oss vid det. Meditation betyder att vänja sig vid. Det är inte bara att sluta ögonen och tömma sinnet. Ibland använder vi oss av analys. Det finns olika metoder att uppnå frid och lycka och vi försöker olika metoder för att se vilken metod är bättre och mer effektiv. Till exempel förgängligheten, vi vet alla att vi en dag kommer att dö men aldrig planerar vi  att det ska hända imorgon eller nästa år. Tvärtom vi planerar att leva i tusen år. Vi planerar och planerar att först ska vi göra detta och sedan…. Det betyder att vi inte reflekterar tillräckligt över förgängligheten, över hur bräckliga vi är.

Genom att reflektera över förgängligheten och att leva en dag i taget så kommer vi att uppskatta och glädjas åt det vi har. Tänk att så fort som vi har fötts så börjar vi åldras. Hur mycket vi än försöker så har ännu ingen funnit någon lösning på detta, eller hur? När vi åldras kommer lidandet av åldrande som vi har studerat så vi accepterar det. Det finns inget val. Att acceptera är mycket viktigt. Ibland förnekar vi vad som händer. Istället för att förneka ska vi acceptera. Det hjälper. Det fysiska lidandet finns kvar men det mentala lidandet blir mindre. Vi kommer utan tvekan att bli sjuka, alla blir sjuka på ett eller annat sätt, så vi accepterar det. Annars kommer du bara att ifrågasätta varför just du drabbades. Varför är jag så sjuk? Men det hjälper ju inte och tjänar inget syfte, så du accepterar. Du gör vad du kan t.ex. att gå till läkare och ta medicin. När det gäller smärtan accepterar du. Till slut kommer vi att dö. Även om vi lever hundra år kommer vi en dag att dö så vi måste acceptera det. Att acceptera är bland det viktigaste för att få mental frid. Om du förnekar kommer det bara mer lidande. Förutom den fysiska smärtan så får du mer mentalt lidande och du skyller på andra: ”det var du som gjorde det och därför måste jag gå igenom detta ….”.

Publik: Barnen är så små och beroende av en, så man måste försöka allt man kan.

Rinpoche: Ett barns liv är helt beroende av mamman och särskilt under de första tre till fem åren. Så mamman har ett stort ansvar. Mamman ger kärlek till barnet och hyser medkänsla för barnet. Du gör så gott du kan efter bästa förmåga men vi kan inte förvänta oss att finna alla lösningar. Att inte klänga vid barnet är också viktigt. Ibland tror folk att inte klänga vid barnet är detsamma som att inte bry sig om barnet, vilket inte alls är sant. Faktum är att du kan göra bättre om du inte drivs av klängande. När du ger din kärlek från hjärtat utan klängande och känslosamhet så kan du göra bättre och du begår färre misstag. Det är när du har ett starkt klängande som du lätt begår många misstag. Agera därför med sann uppriktighet utan att vara slav under känslorna.

Så när vi iakttar detta, var mindful. Alla lider i denna värld så utveckla medkänsla. När någon skriker åt dig så lider den personen själv, uppslukad av stort mentalt lidande. Om personen hade frid i sinnet skulle han eller hon inte skrika. Reflektera över det.

Publik: Håller du med att kanske vi i västvärlden inte vill prata om döden eftersom vi inte har så mycket kontakt med döende människor i vårt samhälle. Vi ser inte döda människor och vi är inte så mycket med dem under döendet. Det är något som vi inte vet så mycket om.

Rinpoche: Ja, döden är något mycket mystiskt. Vad händer efter döden vet vi inte. Om man har en tro så går det enligt detta trossystem på ett visst sätt. Men i verkligenheten handlar det inte bara om trossystem. Det är som när du somnar och under sömnen fortsätter medvetandet även om du är fysiskt medvetslös. I sömnen drömmer du och går igenom en massa ting. Det är väl inte ett trossystem, eller hur? Likaså när du dör är du fysiskt död men medvetandet fortsätter. Därför är det viktigt att acceptera detta och lära sig att dö fridfullt. Att undvika eller ignorera hjälper inte oss att lösa problemet. Istället bör vi lära oss att dö fridfullt och hur vi accepterar det. Att skylla på någon annan löser inte problemet. Vi måste som individer själva gå igenom det.

Publik: Hur kan det finnas kärlek utan känslor?

Rinpoche: Känslomässig kärlek är relaterat till klängande. Vad jag menade är eftersom alla önskar frid och lycka så utifrån det utvecklar vi kärlek. Jag önskar alla frid och lycka. Att du älskar någon betyder att du bryr dig och önskar att den personen är lycklig. Så utifrån det utvecklar vi allomfattande kärlek som även inkluderar djuren. Sådan kärlek får oerhörd stor kraft. När du utvecklar det sinnet kommer stor frid. Det blir en källa till frid. Så det gör stor skillnad.

Publik: Tycker du inte att det är mycket svårt att hysa kärlek till de som utnyttjar barn och de som vanvårdar djur?

Rinpoche: Ja, det är verkligen fruktansvärt. Det är inte rätt att göra. Men det finns ett sätt för dig att ändå utveckla kärlek till individen. Det är inte baserat på hans hemska handlingar, som måste rättas till, utan det faktum att även denna individ önskar frid och lycka. Ett populärt talesätt lyder: Vi alla önskar frid och lycka men vi förstör dem som om de vore fienden på grund av vår okunnighet. Vi alla önskar att befria oss från lidande men vi jagar efter lidande som om de vore vänner på grund av vår okunnighet.  Det är ett så vackert talesätt som vi alla kan reflektera över och tillämpa på andra och oss själva.

Publik: Hyser du medkänsla för dem som har gjort förfärliga saker?

Rinpoche: Du kan utveckla medkänsla för dem. När de gör misstag betyder det inte att du accepterar deras illgärningar eller att du slutar utveckla medkänsla för dem. Personen som gör misstag skapar oreda och lidande för andra såväl som för sig själv. Han eller hon förstår inte hur bra situation kan skapas på grund av sin förvirring.

I utbildningssystemet är det mycket viktigt att inte bara erbjuda kurser i teknisk kunskap som matematik att kunna räkna utan också i hur man utvecklar kärleksfull godhet och medkänsla för alla och särskilt idet som kallas för etik som är oerhört viktigt. Etik betyder att skapa rätt orsak (förutsättning), att inte utnyttja andra för sin egen vinning.

Publik: Du pratade om att vi har vårt ansvar. Kan du förklara mer om det?

Rinpoche: Det stämmer. Varje individ har sitt egna ansvar. T.ex. är ansvaret för min frid och lycka helt och hållet mitt. Jag måste hantera min situation. Det finns ingen garanti bara för att jag är en munk. Om jag inte tar mitt ansvar så finns det inte heller någon garanti som kommer av att ikläda mig munkdräkt.

Publik: Om jag varje dag upprepar femtio gånger att jag är glad, tror du att min hjärna skulle komma att vänja sig att tänka på det sättet eller skulle det vara förgäves?

Rinpoche: Det kanske kan hjälpa dig men du måste också skapa orsaken till lycka. Medan du kontemplerar över förnöjsamhet måste du skapa orsak för dess uppkomst. Utan orsak är det omöjligt. T.ex. jag är inte Buddha så även om jag upprepar hundra tusen gånger att ”jag är Buddha” så kommer inget att hända. Jag måste istället arbeta för att bli en Buddha.

Publik: I början sade du att vi ska leva dag för dag och följa den rätta vägen men hur vet vi att vi följer den rätta vägen?

Rinpoche: Det finns tio dygder och de är:

1. att inte ta liv,

2. att inte stjäla,

3. att inte begå sexuella missgärningar,

4. att inte ljuga,

5. att inte använda hårda ord,

6. att inte så split med ord,

7. att inte prata meningslöst,

8. att utöva förnöjsamhet,

9. att utöva kärleksfull godhet och medkänsla,

10. att förstå kausalitet (orsak och verkan) och utöva det i gärningar.

Dessa är universella orsaker till frid och lycka. Vi ska utöva dem.

Tio odygder är precis de motsatta – att ta liv, att stjäla från andra, att begå sexuella missgärningar, att ljuga, att använda hårda ord, att så split med ord, att prata meningslöst, att åtrå det som inte tillhör oss, att ha fel syn och skadliga tankar. De kallas för odygder då de är universella orsakar till lidande både för andra och för oss själva. Var mindful om dessa saker. Undersök de tio dygderna och se hur de kan vara orsak till harmoni i samhället. Utöva universell kärlek för frid och lycka, universell kärlek till de som lider. När det finns harmoni finns det frid som inte kommer från lagstiftning. Det spelar ingen roll hur många lagar som stiftas så länge som människor och regeringstjänstemän inte utövar dygdiga gärningar för då fungerar det ändå inte. Om alla däremot utövar de tio dygderna och alla försöker att avstå från orsaker till lidande, så är det den sanna rikedomen och orsaken för att frambringa lycka för oss själva och för andra.

Publik: Är kriget i Irak en bra sak om det finns bra avsikt bakom?

Rinpoche: Att kriga är kanske inte lösningen för landet. Man må ha en bra avsikt men man måste också undersöka grundorsaken. Tillsammans behövs det bra avsikt, bra orsak, bra handling och bra verkan.

Publik: Hur kan vi veta om det är en bra orsak?

Rinpoche: Du måste undersöka. Vi använder vår intelligens för att undersöka om det är en rätt orsak eller inte. Som en omedelbar åtgärd kan det tyckas vara en god lösning att bara bomba och sedan besegra fienden. Men konflikterna fortsätter och ibland kan situationen till och med bli än värre. T.ex. när det gäller att tillverka vapen såsom missiler och kärnvapen även om det finns en bra avsikt att vilja skydda och skapa fred, så skapar vi krig för att bringa fred. Vad tycker du om det? Är det inte riktigt paradoxalt? Redan från början att tillverka vapen för att döda är inte rätt eftersom det inte är rätt att döda. När man försöker döda någon kommer individen eller landet att försvara sig. Då blir det en serie av konflikter. Allt efter hand blir utvecklingen av försvarssystem och vapen mer och mer sofistikerade. De tillverkas under okunnighet om vad som är den rätta vägen för att skapa fred och lycka.

Om varje land tillämpar de tio dygderna, kommer de att vara de riktiga orsakerna till fred och lycka. Det har ingenting att göra med kultur eller religiösa trossystem. Även inom familjen om man praktiserar de tio dygderna kommer det att finnas frid och respekt för varandra oavsett om man tror på någon religion eller inte.

Publik: Tio dygder. Kan du förklara mer?

Rinpoche: Först minskar du gradvis de tio odygderna, steg för steg. Undersök för dig själv om detta är förståndigt. Det kallas för analytisk meditation. Du analyserar och undersöker huruvida de tio dygderna är orsak till frid och lycka eller inte. Om du utövar de tio dygderna får du frid eller inte? Det är meditation. Det är mindfulness. T.ex. om du skriker åt andra som du inte gillar, kommer det att bli en orsak till frid och lycka? Eller är det en orsak till lidande? Bara undersök det. Om du ger uttryck för din ilska till andra blir det en orsak till frid och lycka, kommer de andra att uppskatta det eller inte? Ingen kommer att uppskatta dina uttryck av ilska. Du önskar frid men du skriker åt andra för att skapa frid och säger att de har fel. Hur kan du då frambringa och skapa frid?

Publik: Vad är ditt råd om någon har en släkting som är alkoholist och blir mycket aggressiv? Vi kan inte göra någonting. Rekommendera du att sluta träffa personen helt och hållet?

Rinpoche: Först försöker du på olika sätt. Det är därför man inte ska berusa sig. När man är berusad är sinnet ur balans. Därför är berusning inte orsak till frid och lycka. Individer dricker kanske för att slappna av, men det skapar så mycket förvirring och lidande. Så du prövar olika sätt för att hjälpa. Du kan avråda individen från att dricka alkohol: ”Drickandet är inte hälsosamt för familjen, varken för dig själv eller för alla runt dig som lider.” Om individen inte är redo för att lyssna då säger du på ett skickligt sätt och med omtanke: ”Vi kommer inte att träffa dig på ett tag.” Det kan finnas en möjlighet.

Publik: Om du har en närstående, alkoholist eller inte, som gör dig illa, ljuger för dig och gör dig ledsen. Vad ska du göra?

Rinpoche: Det är ett dilemma. Först och främst måste du själv vara bra och vara i ett bra läge. Sedan försöker du ge råd till personen: ”Gör på det här sättet. Det skulle gagna dig och alla runt dig. Tänk på saken.” Om personen accepterar är det helt underbart, ifall personen fortfarande inte accepterar så har du ingen ånger. Jag har gjort vad jag kunde och har försökt mitt bästa. Att vara arg löser inte problemet. Om personen kan ändras finns det ingen anledning att vara upprörd eller arg. Det är ju bra att det går att ändra. Om personen inte kan ändras hur kan ilska hjälpa? Vad är poängen med att vara arg? Tänk att jag måste acceptera det eftersom det inte finns något val och jag har gjort vad jag kunde. Det är inte ett tecken på svaghet. En del tror att inte vara upprörd eller arg är tecken på svaghet. Egentligen är det att vara arg och rasande i sinnet som är tecken på svaghet eftersom det orsakar allt lidande. Att hålla sinnet lugnt och fridfullt är mycket svårt. Detta är styrkan i sinnet. Gör allt vad du kan för att lösa problemet. Om det inte kan lösas vad kan du göra?

Publik: Innan jag utför en gärning med avsikt att skapa frid och lycka betyder det att jag måste vara mindful hela tiden?

Rinpoche: Först, med stöd och utövning av mindfulness håller du sinnet i frid och avspänning. Det är viktigt. På så sätt är du i bra läge att hjälpa andra att skapa frid och lycka. Det är det rätta att göra.

Publik: Om någonting händer och jag blir irriterad. Vad ska jag göra? Ska jag låtsas som om jag inte är irriterad?

Rinpoche: Mindfulness är så avgörande. När saker händer och innan irritationen kommer, förbered dig att inte blir irriterad. Se på situationen och reflektera över att irritation inte löser problemet. Så bestäm dig för att inte ge irritationen någon chans. Det är det bästa valet. Ifall irritationen kommer, försök inte att kontrollera irritationen utan fråga dig själv vad den tjänar till och om den gagnar någon. Irritationen stör mitt sinne och den hjälper ingen. Reflektera över detta så får irritationen inte mycket verkan. Det är sättet för att tillämpa mindfulness. Sedan kom alltid ihåg förgänglighet – att allting är obeständigt, det går upp och ned, fram och tillbaka. På grund av det har vi varje individ möjlighet och förmåga att förbättra oss. Om saker och ting vore permanenta skulle vi inte kunna förändras. Tack vare obeständighet om vi anstränger oss och sätter oss för det, så kan vi förändras. Alla människor har en inre instinkt att vilja förbättra oss. Vad som är viktigt är att bestämma oss i vårt sinne att ja, jag kan göra det, jag kan utveckla det, jag kan förbättra mig.

Publik: Du nämnde att ja, jag kan göra det, men mina dåliga vanor har följt mig över många, många år. Även om jag idag säger att jag vill göra på ett annat sätt är det svårt. Har du några knep?

Rinpoche: Ja, det finns många knep. Först titta på dina dåliga vanor och se hur mycket elände de bringar dig. De dåliga vanorna som jag har och hur mycket jag än har vant mig vid dem, så har de inga fördelar för mitt liv. Tvärtom förstör de mitt liv och slösar bort min energi. Se på det. Men de dåliga vanorna är obeständiga. De kom inte hela vägen från någonstans utan är bara tillfälligheter som du har vant dig vid. Så de kallas för ovanor som du kan ändra på. Obeständighet innebär ingen essens, momentärt tillfälligt . Ovana är av övergående natur tillfälliga.  De är illusioner som illusoriskt manifesteras. Om du är buddhistisk utövare kan du tillämpa bodhicitta, essenslös tomhet, sådana saker om du känner till dem. Ja, ovanor kan ändras. Det är bara en tidsfråga.

Publik: Någon gjorde någonting väldigt felaktigt och jag blev mycket arg. När jag gör någonting fel känner jag mig skyldig. Kanske dessa typer av känslor har en funktion att reglera beteendet.

Rinpoche: Du var arg eftersom du såg någon som gjorde misstag. Min ilska eller irritation, titta på det, den är väldigt tillfällig och beror på många orsaker och förhållanden. Den uppstår ur orsaker och förhållanden. I det tillfället tittar du på ilskan och frågar dig till hur stor hjälp den är. Hjälper ilskan dig att lösa problemet eller inte? Jag tror inte det. Men den gör dig olycklig. När du är arg kan du inte riktigt se rätt på saker utan får en ensidig syn. Ilskan tillåter dig inte att tänka klart och göra rätt avväganden utan den stör ditt sinne och andra. Den gör allting svårare.

Så om någon gör misstag, det bästa sättet för dig är att ge råd till personen. Om du själv begår fel ska du rätta dig istället för att vara arg. Jag gjorde det här felet som jag inte bör upprepa. Det hände på grund av dålig vana och djupt rotade ovanor kan ge sig tillkänna ofta, men nu ska jag inte längre upprepa det här felet. 

Ibland kan exempelvis föräldrar bli arga när barnen inte gör som de ska. Det är på grund av att föräldrarna tänker på barnens bästa men egentligen är det inte nödvändigt att vara arg. Negativa känslor såsom ilska, stolthet, svartsjuka och stark klängande är inte bra för kroppen, sinnet eller hälsan. De kan förstöra immunsystemet. När du istället praktiserar kärleksfull godhet, medkänsla, uppskattning, glädje och förnöjsamhet så stärks det fysiska immunsystemet och  frambringar god psykisk hälsa.

Publik: Om någon behandlar dig dåligt är det den personens problem men hur du regerar är ditt eget ansvar.

Rinpoche:  Du försöker vad du kan och det finns inte ett rätt svar till alla problem. När ett problem uppstår använder du din intelligens för att analysera hur problemet uppkommer. Även om samma fråga ställs av två olika personer kan det finnas två olika svar beroende på individen, situationen och mentalt tillstånd. Vårt sinne är så djupgående, väldigt komplext men samtidigt mycket enkelt. Det är paradoxalt. Idag tycker jag mycket om det här bordet, men imorgon tycker jag inte om det. Varför? Vad är orsaken? Det är sinnets komplexitet. Om jag tycker om bordet borde jag tycka om det i all evighet men det inte är fallet, ser du.

Publik: Tror du att det är bra att pressa sig själv och utmana sig själv? T ex på kvällen är jag irriterad på grund av att jag är trött. Ska jag vara snäll mot mig själv och dra mig undan eller ska jag utmana mig för att se om jag kan övervinna det ?

Rinpoche: Pressa dig inte för hårt utan gör vad du kan. Om du pressar för mycket kommer ditt nervsystem att brytas ned. Du vill inte råka ut för det. Behandla dig själv snällt och vänligt men utan att heller bli lat.

Publik: Något som inte är klart för mig är vad som enligt buddhistiskt perspektiv är mina rättigheter respektive skyldigheter.

Rinpoche: Det handlar inte bara om buddhister utan detta är något universellt.  Alla har ansvar, skyldigheter och rättigheter. Alla har rätt att vara lyckliga och fria från lidande. Därför har också alla sitt ansvar för att skapa orsaker till frid och lycka samt ansvar för att skapa orsaker till att vara fria från lidande. Det är inte ett trossystem utan ett praktiskt förhållningssätt. T.ex. har du i köket rätt att få en god måltid men det är också ditt ansvar att skapa denna goda måltid. Det är inte en tro utan hur du kan göra saker.

Hem