Det är uppenbart och tydligt att det finns lidande, lidande av olika typer. Allmänna lidanden för människan är hennes födelse, ålderdom, sjukdom och död samt att inte få vad hon vill ha och att få vad hon inte vill ha. Alla går igenom dessa erfarenheter. Det är viktigt att veta om olika typer av lidande. Det hjälper inte att bara kämpa emot lidande eller förneka lidande. "Varför händer lidande bara mig?" Att känna till lidande väcker oss för att börja undersöka orsakerna till lidande och vad vi kan göra åt det. Det är som när vi får en sjukdom, då räcker det inte att bara kämpa emot och att inte acceptera situationen. Vi måste ta reda på vilken sjukdom det är, i synnerhet orsakerna till sjukdomen och vilka behandlingar som finns. Enligt Buddhistisk kosmologi, så finns det tre riken eller tre världar – begärets värld, världen av form och världen utan form. I begärets värld där vi är nu finns det sex riken – gudar, halvgudar och människor som tillhör de tre högre rikena; djur, hungriga andar och helvetesvarelser som tillhör de tre lägre rikena. I världen av form finns fyra meditativa tillstånd och likaledes i världen utan form finns fyra nivåer vilka beskrivs i Abhidharmas läror.

Du kanske frågar "Vad är orsakerna till dessa världar?" Det finns många olika namn på orsakerna – lidandets ursprung, den bidragande orsaken och så vidare. I alla fall i grund och botten så skapas de olika typerna av orsaker av vårt sinne, tal och kropp. Genom våra positiva eller negativa tankar skapar vi karma-faktorer och när vi sätter tankar i verket genom sinne, tal och kropp då skapar vi karma . Alltså allt detta uppstår på grund av olika typer av orsaker eller karma. Karma är handling, handling som vi utför genom vårt sinne, tal och kropp. Handlingen i sin tur blir orsaken till uppkomst av resultat och verkan. Handlingen tillsammans med verkan eller frukten kallas ibland för Lagen om Karma eller Lagen om Orsak och Verkan. Liknande handlingar ger liknande resultat (reaktioner). Sunda handlingar leder till sunda effekter och osunda handlingar leder till osunda effekter. Frukten av karma kan mogna vid olika tidpunkter– i det här livet, nästa liv eller i framtida liv beroende på orsaker och omständigheter. Men i vart fall så försvinner inte någon verkan (reaktion). Så karma är egentligen inte någonting särskilt. Ibland när någonting stort händer oss, så säger vi: "Å! Det är bara min karma!" Vi tänker inte på att allting manifesteras ifrån karma. I verkligheten vad som än händer i våra vardaga liv, vad vi än går igenom eller upplever manifesteras ifrån karma. T ex när vi säger någonting så får vi ett svar. Svaret är verkan av vårt tal. Karma kan faktiskt förklaras inom filosofin om "det ömsesidigt beroende uppståendet" eller "det ömsesidigt beroende ursprunget". Alla fenomen i detta universum uppstår på grund av många sammanfallande orsaker och omständigheter. De försvinner när orsakerna och omständigheterna inte längre är för handen. Så alla fenomen, orsaker och omständigheter, orsaker och verkan är ömsesidigt beroende på ett komplicerat men ändå välordnat sätt. Det är ett väldigt djupt ämne. Karma kommer inte bara från tidigare liv. Naturligtvis kan det komma från tidigare liv, men för det mesta kommer det från detta liv. Vad vi än gör dagligen blir handling orsaken till manifestationen av något resultat. Detta är vad som kallas karma. Det ömsesidiga beroendet, kopplingen mellan orsaker och resultat visar att själva lidandet inte är något oberoende eller självständigt fenomen. Det är någonting beroende, beroende av orsaker. Lycka, frid och glädje beror också på orsaker. Därför är det mycket viktigt för oss att välja positiva orsaker istället för negativa orsaker. När vi skapar negativ karma lider vi. Det betyder att vårt lidande skapas av oss själva och det finns ingen att skylla på. Milarepa sade en gång: "Alla önskar att befria sig från lidande, men i våra försök att befria oss från lidande så skapar vi lidande." T. ex. vi dricker vin eller öl för att få lättnad. Men vi dricker och dricker och vanan blir så stark att det blir svårt att sluta. Till följd av det lider vi, vår familj och våra vänner. Så vi dricker alkohol för att finna välbehag, nöje och glädje men i verkligheten framkallar vi lidande. Detta är vad Milarepa menade när han sade: "I våra försök att befria oss från lidande så skapar vi lidande." I denna begärets värld gör vi alla på detta sätt. Vi gör det gång på gång utan att inse det. På liknande sätt finns det människor som röker därför att det ger välbehag och glädje. I verkligheten förstör rökning vår hälsa, men vi inser inte detta. Så i samsara, tillvarons värld, befinner vi oss alla i detta tillstånd.

I karma-världens natur finns det i grova drag tio dygder och tio odygder, som skapar positiv och negativ karma. De tio odygderna delas in i tre grupper – fysiska, verbala och mentala odygder. Fysiska odygder inkluderar att ta livet av någon varelse (människa eller icke människa såsom djur och så vidare), att stjäla samt dåligt sexuellt uppförande. Verbala odygder inkluderar lögner, söndrande tal, stötande ord och gagnlösa samtal. T ex ljuger vi för att skydda någonting eller få någonting, men när andra upptäcker det skapar vi lidande. Söndrande tal gör folk oense. Att använda stötande ord kan förstöra människors hjärtan. Att syssla med gagnlösa samtal slösar inte bara tid och energi utan skapar också många odygder då vi för det mesta pratar om någon annan. Mentala odygder är giriga tankar, onda tankar och felaktig syn eller okunnighet. Giriga tankar är besläktade med klängande. Onda tankar kan komma från hat, avundsjuka och förtrytelse. Felaktig syn eller okunnighet inkluderar att inte tro att lidande och lycka är orsakade av odygd och dygd, att inte tro att man kan uppnå lidandets upphörande när man har hört sanningen om lidandets upphörande och praktiserar sanningens väg dit, att inte tro på de tre juvelerna – Buddha, Dharma och Sangha utan istället förtala dem. Så dessa är de tio odygderna som skapar orsakerna till de tre lägre rikena – djur, hungriga andar och helvetesvarelser. Dessa riken skapas av de tio odygderna beroende på deras grad. Om vi skapar mycket grov odygd kan det bli orsaken till helvetesvarelsernas rike. Helvetesvarelsernas rike behöver inte vara en särskild plats. Det kan upplevas av vem som helst. Alltså för att slippa uppleva sådana lägre riken i detta människoliv måste vi befria oss från de tio odygderna. Nu låt oss tala om tio dygder. De tio dygderna är precis motsatsen till de tio odygderna. De är också indelade i tre grupper – fysiska, verbala och mentala dygder. Fysiska dygder är att skydda andras liv, praktisera generositet och upprätthålla god moral och disciplin. Om du utför dessa dygder så kommer andra att respektera dig, lita på dig och vilja stå dig nära. Detta blir orsaken till frid och harmoni. Å andra sidan, en person som har dödat någon frambringar i allmänhet en speciell motvilja hos andra människor även om personen inte har gjort någonting särskilt gentemot dem. Fyra dygder från talet är att tala uppriktigt och sanningsenligt, tala harmoniskt för att förena folk, tala fridfullt och artigt samt att tala meningsfullt. När vi utför dessa fyra aspekter av dygdigt tal blir det orsaken till frid, harmoni och lycka. Mentala dygder är odling av belåtenhet, kärleksfull godhet, medkänsla och rätt syn. Belåtenhet betyder att vad vi än har så gläds vi åt detta. Det betyder inte att vi ska avstå från att arbeta. Det betyder helt enkelt att vi gläds åt vad vi uppnår och känner belåtenhet. Det spelar ingen roll hur mycket du har utan hur du uppskattar det du har. Om du inte vet hur man uppskattar, så finns ingen frid eller tillfredsställelse även om du skulle äga hela världen. Om du uppskattar och är belåten med vad du har, så bringar detta glädje och frid i sinnet. Alla varelser vill befria sig från lidande och vill ha frid och harmoni. I det ögonblick vi hyser kärleksfull godhet och uppriktig medkänsla, i samma ögonblick upplever vi frid, glädje och harmoni i sinnet. Dessutom när vi har rätt syn blir sinnet fritt från okunnighet och villfarelse. Så dessa är de tre mentala dygderna. När vi praktiserar alla de tio dygderna blir de orsaker till att födas i ett högre rike nästa liv. Även i detta liv är vi då redan i ett högre rike, högre tillstånd eller högre medvetande. Detta är inte bara Buddhistisk kultur eller tro utan ska ses som en universell lag. Oavsett vem vi är så leder de tio odygderna till lidande. När vi praktiserar de tio dygderna, oavsett vem vi är så leder det till frid, glädje, lycka och harmoni. Detta är den universella lagen om orsak och verkan. Den grundläggande orsaken till lidande är utförandet av odygder medan den grundläggande orsaken till frid och harmoni är utförandet av dygder. Ovanför de tio dygderna kommer, om man har ett kraftfullt sinne i jämvikt, åtta nivåer av meditativa koncentrationstillstånd – fyra inom gudsvärldarna av form och fyra inom gudsvärldarna utan form. I gudsvärldarna utan form finns det ingen fysisk form utan allt är mentala formationer, mentala tillstånd. De fyra meditativa tillstånden i gudsvärldarna utan form är tillstånd av gränslös rymd, tillstånd av gränslöst medvetande, tillstånd av tomhet och tillstånd av varken perception eller icke perception. Alla de åtta meditativa koncentrationstillstånden grundas på ett välriktat dygdigt sinne. Så det är på detta sätt som rikena skapas genom olika typer av orsaker.

Fenomen uppstår på grund av många sammanfallande orsaker och omständigheter, och upphör när orsakerna och omständigheterna inte längre är för handen. När vi inte längre skapar orsakerna och omständigheterna för lidande, så upphör slutligen även lidande. För att befria oss ifrån samsara måste vi först arbeta med vårt sinne, eftersom det är sinnet som skapar allt detta. Sedan från sinnet kommer fysiska och verbala handlingar. Vi skapar fler och fler orsaker, en efter den andra, ständigt på detta sätt. Vi måste därför skåda inåt i vårt sinne. Först måste vi rena de tio odygderna (fysiska, verbala och mentala odygder) som är orsakerna till lidande. Överge och avbryta odygdiga handlingar genom att praktisera de tio dygderna som är orsakerna till frid, harmoni och lycka. Med tio dygder som grund studerar vi vidare om "det ömsesidigt beroende ursprunget" och tomhet. Orsaker och omständigheter är sammanhängande och beroende av varandra i ett relativt tillstånd. De fungerar på följande sätt. På grund av A uppstår B. På grund av B uppstår C. När A inte finns så finns inte B. När B inte finns så finns inte C. På grund av okunnighet ser vi inte sinnets klara inre medvetande som är ofött och utan ursprung. På grund av denna bristande insikt uppstår ett ängsligt tillstånd. Vi känner inte igen fenomenens sammanhängande natur, de grova och subtila orsakerna och verkan. Sedan från den successiva konsolideringen av vanemässiga mönster utvecklas den cykliska tillvaron i vanlig följd. Först, på grund av okunnighet uppstår mentala aktiviteter eller karma som initierar pånyttfödelsens process. På grund av mentala aktiviteter uppstår pånyttfödelsens medvetande. På grund av medvetandet uppstår det mentala och det materiella. Det mentala avser faktorer i sinnet, d.v.s. känsla, perception och mental formation. Det materiella avser den fysiska kroppen, d.v.s. alla dessa organ, kroppssystem och funktioner. På grund av det mentala och det materiella uppstår den sexfaldiga basen som inkluderar ögon, öron, näsa, tunga, kropp och medvetande. På grund av den sexfaldiga basen uppstår kontakt. Kontakt är interaktionen mellan den sexfaldiga inre basen, den sexfaldiga yttre basen (som inkluderar form, ljud, lukt, smak, objekt att vidröra och mentala objekt) samt medvetandet. På grund av kontakt uppstår känsla som kan vara behaglig, obehaglig eller neutral. På grund av känsla uppstår begär. Begär kan vara förnimmelsens begär, begär efter evig existens eller självförstörelsens begär. Begär manifesteras i talrika former genom kombinationen av de tre typerna av begär, de sexfaldiga inre och yttre baserna samt de tre tiderna (det förflutna, nuet och framtiden). På grund av begär uppstår klängande. Det finns talrika former av klängande –klängande till sensuella behag, till felaktig och ond syn, till den yttre formen av ceremonier och ritualer, till den eviga själen. På grund av klängande uppstår blivande eller karma-resulterande pånyttfödelseprocess. Här uppträder de fem aggregaten – form, känsla, perception, mental formation och medvetande i livmodern. På grund av blivande uppstår födelse. På grund av födelse uppstår ålderdom och död. På grund av ålderdom och död uppstår bedrövelse, sorg, smärta, möda och förtvivlan och därmed uppstår hela denna mängd av lidande. Sålunda bildar okunnighet, mentala aktiviteter, begär, klängande och blivande tillsammans de fem orsakerna i det förflutna. Dessa fem orsaker i det förflutna utgör omständigheterna till de fem effekterna i nuet, d.v.s. medvetande, det mentala / materiella, sexfaldiga basen, kontakt och känsla. På samma sätt kommer okunnighet, mentala aktiviteter, begär, klängande och blivande i nuet att utgöra omständigheterna till framtida effekter. Denna process av orsak och effekt fortsätter i all oändlighet. Bara när okunnighet är ersatt med visdom kommer ett fullkomligt upphörande av mentala faktorer som initierar pånyttfödelsens process. Genom det totala upphörandet av mentala aktiviteter upphör pånyttfödelsens medvetande och så vidare tills att hela mängden av lidande upphör. Vi har nu kort diskuterat "det ömsesidigt beroende ursprunget", "det ömsesidigt beroende uppståendet" eller "de tolv ömsesidigt beroende länkarna". Buddha sade en gång: "När vi verkligen kommer till insikt om det ömsesidigt beroende ursprunget är det detsamma som att kunna Buddha, Dharma och Sangha." När vi kommer till insikt om det ömsesidigt beroende ursprunget (fenomens sammanhängande natur, de grova och subtila orsakerna och verkan) då fördriver vi våra villfarelser. När vi har bestämt oss för att transcendera och rena våra hinder och vanföreställningar – hinder från vanemässiga mönster, från karma, från motstridiga känslor då praktiserar vi Dharma. Genom att uppriktigt och uthålligt studera och utöva Dharma så utrotar vi fullständigt okunnighet och vi blir Buddha. När människor vet att var och en har möjlighet att bli Buddha så studerar och utövar människor Dharma. På det sättet blir vi Sangha. Därför när vi verkligen kan och har insikt om det ömsesidigt beroende ursprunget är det detsamma som att kunna Buddha, Dharma och Sangha.

Ömsesidigt beroende eller sammanhängande har en mycket subtil betydelse. Allting är ömsesidigt beroende och sammanhängande. T. ex. vänster och höger är sammanhängande. Utan höger finns det ingen vänster och utan vänster finns det ingen höger. Bra och dåligt är sammanhängande på liknande sätt. Det finns "bra" därför att det finns "dåligt" och det finns "dåligt" därför att det finns "bra". Om det inte finns någonting bra så finns det inte heller någonting dåligt. När vi inte känner till denna ömsesidigt beroende natur hos alla fenomen, så klänger vi fast vid bra ting och avskyr dåliga ting. Det blir så på grund av vanföreställningar, men i själva verket ser en del människor någonting bra i det som andra finner dåligt och vice versa beroende på olika vanemönster. Det visar att det inte finns något bestämt eller permanent "bra" eller "dåligt". Allt är beroende av vartannat i detta relativa tillstånd. Det existerar inte något absolut "bra" och inte heller något absolut "dåligt". Allt existerar och fungerar i ett relativt tillstånd utan någon egentlig substans. På detta sätt existerar och fungerar alla fenomen precis som illusioner, en magisk föreställning. Illusion är inte någonting vi skapar utan allting fungerar som illusion. När vi inser detta känner vi att vi kommer närmare fenomenens sanna natur. Annars finns det en stor klyfta mellan hur vi uppfattar fenomen och hur de verkligen fungerar. När vi uppfattar fenomen som verkliga, konkreta eller reella, vilket de inte alls är, då lider vi. Vi försöker att skapa någonting som är verkligt, konkret och permanent, men det existerar inte. Då kämpar vi med denna motsättning. Och sedan förändras allt upp och ner. När allt förändras upp och ner blir vi upprörda. Så vad vi behöver att veta och inse är hur alla fenomen verkligen fungerar. De fungerar sammanhängande, ömsesidigt beroende och tillfälligt. Allting förändras i varje ögonblick beroende på orsaker och omständigheter som uppstår och upplöses. Det finns stor förändring, liten förändring och subtil förändring. Alla fenomen existerar i princip bara under ett ögonblick. De uppstår, fungerar, minskar och försvinner i samma ögonblick. När vi inser detta ser vi hur allting i verkligheten fungerar som illusioner. Alltså fördriv våra villfarelser. Det finns en berättelse om en kvinna som önskade ett barn. Till följd av sin starka önskan drömde hon en natt att hon födde ett barn. Hon var så lycklig. " Å! Jag fick ett barn!" I drömmen var hon tillsammans med barnet i några år. Efter ett tag dog barnet och hon blev mycket upprörd. Hon grät och grät. När hon vaknade upp ur sömnen var hennes kläder bokstavligen blöta av gråt. Nu är frågan, födde hon verkligen barnet eller inte? Vad tycker du? I drömmen födde hon verkligen ett barn och hon var riktigt lycklig. Efter ett tag så dog barnet och hon var mycket upprörd. Är det sant eller inte? Vad säger ni? Det var sant tills hon vaknade, eftersom det var sant att hon födde ett barn och hon var mycket lycklig. När barnet dog fanns det verkligt lidande. När hon vaknade insåg hon: "Å! Jag hade en sådan konstig dröm!" Så det var alltså inte sant. I själva verket manifesteras alla fenomen på detta sätt. Tillståndet vi är i nu är som att leva i en drömvärld. När vi vaknar från detta tillstånd kommer vi att säga: "Det var bara en dröm som jag hade och drömmen var inte sann." Vi kanske tror att världen kring oss är verklig. Men den är också en dröm. Under en månad arbetar du hårt, anstränger dig mycket och har det svårt. När månaden har gått blir du mycket glad. Så den svåra tiden som du upplevde finns inte längre. Det var en dröm, bara en illusion som uppstår när orsaker och omständigheter föreligger, men så fort som orsakerna och omständigheterna upplöses så existerar inget längre. Detta är hur fenomen är tillfälliga, sammanhängande och ömsesidigt beroende.

Det här visar att fenomen inte har någon reell existens utan endast en illusorisk existens som uppstår till följd av orsaker och omständigheter. Även om de existerar så existerar de icke-reellt och utan substans. "All dharma (fenomen) existerar på grund av att de fyra elementen kommer samman. De är jord-, vatten-, eld- och vind-element. De fyra fundamentala elementen är i grunden tomma och de fem aggregaten – form, medvetande, känsla, perception och mental formation är icke existerande." Detta var Buddhas förklaring till naturen av alla fenomen i den här världen och universum efter att han hade uppnått upplysning. Tomhet betyder bara att fenomen har inget reellt, permanent och självständigt själv utan allting existerar tillfälligt i ett ömsesidigt beroende och relativt tillstånd. I synnerhet, som diskuterat ovan, är vår kropp, medvetande, känsla och de fem aggregaten resultatet av många orsaker och omständigheter som ständigt växlar. När vi inte inser detta upplever vi varje fenomen i synnerhet vår egen person som permanent, unik och verklig. Dualistiska tankar om sig själv och andra utvecklas. Följden av detta blir att man klänger till sig själv och begärliga ting. Uppstående fenomen som inte stämmer med vad man önskar möts med ovilja och man försvarar sig. Det finns ändlöst med dualistiska tankar om subjekt och objekt. När frukten av klängande mognar äger pånyttfödelse rum i riket av hungriga andar, som plågas av begär och lider av förskräcklig hunger och törst. När frukten av motvilja mognar kommer det fruktansvärda lidandet av att brinna och frysa i helvetesvarelsernas rike. När ens sinne blir svullet av arrogans, så uppstår ett kraftigt övermod från ens attityd att konkurrera med och förringa andra, vilket gör att lidandet av tävlan mellan själv och andra upplevs. När frukten av sådan karma mognar äger pånyttfödelse rum i riket av gudar som slutligen ska förlora sin upphöjelse. Vi kämpar oavbrutet i dessa ändlösa riken. Det uppstår talrika lidanden på grund av klängande till vårt ego. När vi värdesätter det så mycket och offrar så mycket för att behaga egot som egentligen inte existerar, då lider vi oerhört. Rädsla uppstår från egot eftersom vi är så rädda för att förlora det. Ego är dock bara en mental projektion som kommer från våra dualistiska, klängande tankar om oss själva och andra. Motsatsen är osjälviskhet. Osjälviskhet betyder inte att förneka meningen med eller värdet av livet utan betyder helt enkelt att självet inte existerar oberoende av orsaker och omständigheter. Osjälviskhet befriar oss från klängande till självet och andra lidanden som följer. Det fördriver vår okunnighet som beslöjar sinnets sanna natur, vars karaktär är icke särskiljande, öppen, gränslös, icke reell, tillfällig, begreppsfri och fylld med oavbruten, allestädes genomträngande visdom, kärleksfull godhet och medkänsla. Förklaringen till att motstridiga känslor känns naturliga är att de har inlemmats i våra vanemönster under en lång tid. De uppstår därför automatiskt när vi möter vissa omständigheter. Alltså behöver vi anstränga oss för att rena och släppa dåliga vanor samt praktisera de tio dygderna som är de grundläggande orsakerna till frid, glädje och harmoni och avstå från de tio odygderna som är de grundläggande orsakerna till lidande.

Motstridiga känslor liksom klängande och hat är mycket svåra att släppa. Eftersom alla fenomen är tomma, av icke reell natur, betyder det att naturen av våra villfarelser är också tom och beror på orsaker och omständigheter. Ta som exempel att vi vill lära oss en mekanisk maskin. I början vet vi ingenting. Att vi ingenting vet kallas för okunnighet. Med studier lär vi oss. "Nu förstår jag maskinens konstruktion, funktioner och hur den används." Nu är okunnigheten borta. Vart har den tagit vägen? Den har inte tagit vägen någonstans och det kallar vi för tomhet. Så länge som vi inte vet har vi okunnighet. Okunnighet fördunklar sinnets klarhet. Det är som när det finns moln på himlen, så att vi inte kan se solen, månen och stjärnorna. Men så fort som molnen skingras så manifesteras allt. På liknande sätt är sinnets klarhet fördunklat av okunnighet och villfarelser. Kvalitén att kunna, t ex kunna maskinen, finns inom vårt sinne och det kommer inte utifrån. Vi måste bara anstränga oss för att frambringa vår visdom till att fördriva okunnigheten. När vi kan "det ömsesidigt beroende uppsprunget" såsom höger och vänster så finns det ingenting att klänga till. När allting är ömsesidigt beroende så rör det sig bara om etiketter. Vi sätter etikett på fenomen och det finns ingenting att klänga till. När det inte finns någonting att klänga till så finns det heller inget att hata. Genom detta fördriver vi okunnighet och sinnet blir fritt. Detta är hur man kan nå frihet. T ex när ilska kommer skåda då inåt i sinnet och erinra dig om den tomma naturen av ilska och att det inte finns något att klänga till. Det är bara tillfälligt, flyktigt och beror på orsaker och omständigheter. I ett ögonblick kan ilskan dyka upp så starkt att din hela existens domineras och förslavas av ilskan. Du mår eländigt. Sedan när ilskan försvinner mår du bra igen. Det är som morgondagg på ett gräsblad, det dunstar bort som en illusion. Istället för att bli upprörd eller oroad, se det som den sanna naturen av fenomenet ifråga. Acceptera förändringen och låt det hända. Släpp klängandet. Försök att bygga styrkan hos sinnet på detta sätt. Samtidigt ansträng dig för att odla fram orsaker till frid och harmoni genom att framför allt utveckla kärleksfull godhet och medkänsla för alla levande varelser. Den altruistiska tanken är en sådan värdefull fantastisk tanke att den transcenderar och förvandlar alla negativa tankar. I själva verket kan vi även använda ilskan på ett positivt sätt. När du inte kan behärska din ilska, önska då att din ilska må vara tillräckligt stark för att rena ilskan hos alla varelser. Må alla varelsers ilska bli fullständigt renad. I början är det mycket svårt att utöva på detta sätt. Men om vi utövar målmedvetet och uthålligt blir vår ilska kraftlös. Att utöva Dharma är inte lätt men inte därför att Dharma inte är lätt. De flesta kan förstå Dharma lätt. När det gäller verklig utövning, verklig tillämpning då på grund av att våra negativa tankar och känslor samt ovanor är så starka och envisa, så vill vi inte lyssna. Alltså det är de som vi behöver att rena och utrota. Vi har inget annat val. Vi måste lära oss att ersätta vårt utförande av odygder med att praktisera dygder, ersätta våra vanemässiga negativa tankar och motstridiga känslor med boddhicitta (uppväcka medkänsla, det upplysta sinnets hjärta). Negativa tankar är den riktiga fienden inom oss, de riktiga orsakerna till lidande. De förstör vår frid och lycka. Det spelar ingen roll var vi är, även när vi bor i ett vackert, luxuöst ställe, äter läcker mat och har fantastiska, fina, dyra kläder på oss, så länge som vi har fienden inuti förstör vi vår lycka och frid. Den följer oss var vi än är, den skapar oändliga lidanden för oss och den kastar oss slutligen i helvetesvarelsernas rike. Den yttre fienden, en person som gör dig upprörd, kan du helt enkelt be att försvinna utom synhåll. Nu är han eller hon inte längre där men fienden inom oss, de negativa tankarna och känslorna stannar fortfarande i vårt sinne och det finns ingenstans att komma undan. Det spelar ingen roll vem du är, spirituell eller inte. Alltså Dharma utövning är inte något spirituellt, religöst utan snarare en metod och väg undervisad av Buddha för att befria oss från våra egna fienden, för att befria oss från lidande och villfarelser och att uppnå upplysning, Buddhaskap.

Våra vanor är så oerhört djupt rotade inom oss. För att fullständigt fördriva våra tre motstridiga känslor (de tre giften) – klängande, hat och okunnighet, så är det inte tillräckligt att bara intellektuellt kunna orsakerna till lidande. Vi måste utöva meditation och samtidigt praktisera de tio dygderna som är de grundläggande orsakerna till frid, glädje och harmoni och avstå från de tio odygderna som är de grundläggande orsakerna till lidande. T ex även då vi inte vill manifestera ilska så dyker den ändå på något sätt upp utan vår kontroll. På liknande sätt dyker andra motstridiga känslor såsom girighet, högmod, klängande och avundsjuka upp obesvärat, en efter den andra. För att utrota och rena våra djupt inrotade vanor och benägenhet måste vi utöva meditation, d.v.s. att arbete med vårt sinne eftersom det är sinnet som skapar allt lidande. Meditationsutövning är en metod för att omvandla och rena dessa vanor samt utrota vår okunnighet. Meditation betyder inte att bara sluta ögonen och tömma vårt sinne. Meditation i synnerhet analytisk meditation betyder att noggrant fundera över ämnena som vi har diskuterat ovan såsom karma (orsak och verkan), det ömsesidigt beroende ursprunget, lidande i de sex rikena, osjälviskhet, kärleksfull godhet, medkänsla, boddhicitta (tanken om upplysning, önskan att uppnå fullständig upplysning för alla levande varelsers bästa), förgänglighet, obeständighet, tomhet och det värdefulla människolivet. Människolivet är värdefullt för att det där finns möjlighet att transcendera och gå bortom lidandets orsaker, att utrota okunnighet, att frambringa Buddha-naturen och upplysningens frö inom oss och uppnå den fulla upplysningens kapacitet. Fundera över och ta dessa ämnen in i sinnet och bli ett med dem, skapa vanor från dem och samtidigt rena våra negativa, odygdiga tankar och känslor såsom hat, girighet och så vidare. Det är som att ersätta negativa tankar och känslor med positiva tankar, kärleksfull godhet och boddhicitta. Inse att negativa tankar och känslor är bara manifestationer av vårt fördunklade, dualistiska sinne och de existerar inte oberoende. Eftersom naturen av de negativa tankarna och känslorna är tom, icke reell och tillfällig så har de ingen grund. De är grundlösa och vi kan fullständigt rena, omvandla och ersätta dem. När vi utövar meditation mer och mer utvecklas vår visdom och vi inser mer och mer tomhetens natur av våra negativa tankar och känslor. Alltså deras styrka blir mindre och mindre. Å andra sidan när vår visdom utvecklas så blir insikter av visdom och medkänsla som grunden för vår tillvaro starkare och starkare tills vi kan fullständigt förverkliga insikten om fenomenens sanna natur. Trots att vågorna på samsaras hav kan vara starka, när vi skådar inåt i vårt sinne så ser vi hur mycket vi förändras och kan förändras i varje ögonblick, då stärks vårt mod. Detta är sättet för att utveckla mod, sättet för att skära bort våra negativa tankar och känslor med visdomens kniv. Vi behöver oövervinnligt mod och det oövervinnliga modet ska grundas i det välutvecklade, ovillkorliga boddhicitta-sinnet – sinnet för att uppnå upplysning till alla varelsers bästa. Med detta synsätt blir meditationsutövningen mycket effektiv. En annan form av meditation är stillhetsmeditation, stabiliserande meditation eller shamata meditation. Ett enkelt och effektivt sätt att utöva stabiliserande meditation för att stilla sinnet är att vara uppmärksam på andningen. Analytisk tillsammans med stabiliserande meditation hjälper oss att placera vårt sinnet i ett ställe och stabilisera vår koncentration. Utan ett lugnt sinne hjälper det inte mycket med att analysera. Emellertid utan att noggrant analysera så uppstår tvivel och tvekan, vilket gör det svårt att upprätta ett fridfullt sinne. När vårt sinne är vältränat, välorganiserat och koncentrerat på rätt ställe, så blir det mycket kraftfullt. Det ger oss förtroende och kraft för att utrota vår okunnighet genom att tränga direkt in i den sanna naturen av alla fenomen, vilken är ofödd och utan ursprung. Med stabiliserande och analytisk meditation, och utförande av de tio dygderna som grund, studerar och praktiserar vi uppriktigt och uthålligt Dharma med oövervinnligt mod och vilja. Så kan vi så småningom, steg för steg, rena alla vanföreställningar, omvandla och rena alla negativa tankar, utrota vår okunnighet och slutligen uppnå den fulländade upplysningen med största möjlighet att hjälpa andra. Tack.

Senaste uppdatering: 2003-01-01