De fyra ädla sanningarna IV: Sanningen om vägen till lidandets upphörande |
Vördade Khenchen Konchog Gyaltshen Rinpoche
den 10 juni,1999
Stockholm, Sverige
Den fjärde Ädla Sanningen är sanningen om vägen till lidandets upphörande. Det finns två slags upphörande, Savaka-system av upphörande Nirodha, och Bodhisattva-system av upphörande Buddhaskap. Savaka-system av upphörande, Nirodha eller Arhat-tillstånd är tillfälligt jämfört med Buddhaskap. De som följer Savakas väg är inte intresserade av att hjälpa varje varelse på samma sätt som Bodhisattvor gör. Bodhisattvor har förbundit sig att hjälpa varje varelse oavsett vem det är. De återföds liv efter liv tills alla varelser är befriade. Detta är Bodhisattvans levnadssätt. Även när de uppnår Buddhaskap fortsätter deras aktiviteter. Savaka-system kallas ibland Hinayana. Utövarna har naturligtvis medkänsla men de har inte bodhicitta (Upplysningens sinne) och är därför inte förbundna att hjälpa alla varelser. Under sin levnad hjälper de och gagnar många varelser så gott de kan medan de försöker att befria sig själva från samsara och därmed uppnå tillståndet nirvana. De utför många olika typer av aktiviteter. Genom livet utövar de och uppnår de fyra frukterna eller de fyra olika typerna av förverkliganden. Den första kallas att träda in strömmen. Den heter så därför att de påbörjar vägen mot Arhat. Den andra kallas för att återvända en gång. Innan de kan uppnå det slutliga förverkligandet så har de mer rening att utföra och kommer därför att återfödas en gång till. Den tredje kallas för icke-återvändande tillstånd. De är garanterade att uppnå det fullständiga Arhat-tillståndet inom en livstid så det är inte nödvändigt att återvända till samsara. Den fjärde kallas för Arhatskap eller de fyra förgörarna eftersom alla angripande känslor är då förgjorda. Arhatskap är ett tillstånd av fullständigt förverkligande. För att uppnå detta måste utövarna rena allt det som fördunklar genom klängandet till självet, d.v.s. personsjälvet och fenomensjälvet. Personsjälv är jag eller mig. Vi är så fästa vid detta. Trots att det inte finns något oberoende själv och självet är bara en etikett på de fem aggregaten, så är vi mycket fästa vid etiketten. Utövarna måste fullständigt rena detta. När det är helt renat och ryckt upp med rötterna, så är det som grovt fördunklar sinnet renat och det glädjefulla och fridfulla Arhat-tillståndet är uppnått. Detta tillstånd uppnås av Savaka och hörarnas skola. Bodhisattvors uppnående av Buddhaskap kallas för icke-fästande. Icke-fästande betyder att varken fästa sig i samsara eller nirvana (Arhat-tillstånd). Så Buddha går bortom dessa två extremer. Buddhaskap är tillståndet av total frid. Genom stor medkänsla ger de inte upp möjligheten att gagna andra varelser och samtidigt genom stor visdom fäster de sig inte till samsara (förvirringens tillstånd) som vi gör.
Nu för att uppnå fullständig upplysning, Buddhaskap, så finns det en väg att följa. Den kallas vanligtvis för de fem stigarna. Innan vi träder in på vägen så studerar vi samsaras natur, den cykliska tillvaron, cykeln av förvirring. Den är cyklisk därför att den går runt och runt i en cirkel. Ta till exempel dagarna, vi stiger upp på morgonen och planerar dagens aktiviteter från morgon till kväll och sedan vid dagens slut går vi till sängs. Nästa dag vaknar vi upp och börjar vår dagliga rutin igen. Så på detta sätt går dagarna runt och runt. Veckor går också i en cykel. Måndag till söndag och sedan åter måndag till söndag. Liknande för månader efter 30 eller 31 dagar börjar nästa månad återigen från dag 1 och går till slutet av månaden. Ett år har 12 månader. Efter 12 månader börjar nästa år återigen från första månaden. Så på så vis finns det inte någonstans ytterligare att gå utan vi går bara runt och runt. Vi föds, blir gamla och dör och sedan föds igen, blir gamla och dör och så vidare i en cykel. Denna typ av tillvaro kallas för cyklisk tillvaro. Vi existerar i denna tillvaro och känner oss ibland bra och ibland dåliga, ibland ledsna och ibland glada. Vi undersöker, försöker att förstå denna natur och ta reda på hur vi kan befria oss från denna tillvaro. Beträffande dagarnas cykel så finns det en berättelse. Det var en gång en kung och en mycket duktig minister. Kungen bad ministern att komma. Kungen var mycket intresserad av alla typer av hästar och han räknade upp alla slag av hästar avseende färg, form och storlek för ministern. Sedan sade kungen till ministern, "Nu måste du inom en vecka finna mig en hästtyp som jag inte har nämnt. Om du inte kan finna någon inom en vecka så blir du avrättad." Ministern åkte hem och var mycket upprörd därför att det var omöjligt att finna en sådan häst. Vad som ens fanns i världen så hade kungen redan nämnt det. Så han funderade på vad han skulle göra. Om han inte hade någonting att berätta för kungen, så skulle han bli avrättad inom en vecka. Då fick han en bra idé. Han bad kungens betjänt att komma och sade till honom, "Kan du vara snäll och berätta för kungen att jag redan har hittat en sådan häst som han önskade. Var vänlig och kom och hämta hästen på en sådan dag som inte faller inom en vecka." Med andra ord måste kungen komma på en sådan dag som inte existerar. Kungen fick budskapet och befordrade ministern till en högre rang på grund av dennes intelligens. Så i samsara går allting bara runt och runt i en cykel. För att kunna befria oss från denna cykel måste vi ta reda på vad som är orsaken till cykeln. I föregående föreläsning undersökte vi utförligt den grundläggande orsaken till lidande. Det är vår okunnighet, villfarelsen och det som fördunklar vårt sinne som binder oss till samsara. För att bryta cykeln måste vi rena det som fördunklar genom att studera och utöva Dharma steg för steg. Den mentala utvecklingen av visdom och medkänsla, i vilka man renar det som fördunklar på olika nivåer, blir helt framodlat genom de fem stigarna: stigarna av ackumulation, tillämpning, insikt, meditation samt fullständig fulländning.
Den första stigen kallas Stigen av ackumulation. Först måste man studera, meditera och träna noggrant på de Fyra Grunderna: hur sällsynt och värdefullt det är att ha förlänats med ett människoliv och ledig tid, förgängligheten av alla sammansatta fenomen inklusive det värdefulla människolivet, det allomfattande lidandet i samsara samt den universella lagen om orsaker och verkan. Härigenom vinner man en sann förståelse för behovet av att avsäga sig samsara och man eftersträvar att befria sig från samsara för att uppnå Upplysningen. Med denna insikt söker man tillflykt till de Tre Juvelerna (Buddha, Dharma och Sangha) som ett sätt att skapa anknytning till och kultivera sinnet för att uppnå de gränslöst goda kvalitéerna hos alla upplysta varelser. Därefter utfäster man sig att följa principer, avlägger löften och fullföljer tre typer av träning: Shila (moraletik), samadhi (meditation) och Prajna (visdomens insikt); för att steg för steg tämja sinnet, rycka upp inrotade odygdiga vanor samt rena både grova och subtila hinder såsom angripande känslor. De tre typerna av träning kan delas upp i sex paramita, d.v.s. träning i generositet, etik, tålamod, uthållighet, meditativ koncentration och visdomens insikt. Ens ansträngningar är fokuserade och ordnade på den spirituella stigen. Med vägledning från spirituella mästare börjar man att sammanställa olika instruktioner och metoder ämnade att förankra sinnet i klarhet och koncentration. Man studerar, mediterar och samlar på sig stor visdom och väldiga mentala krafter för att direkt skapa insikt om och stabilisera förståelsen av dessa läror genom faktisk upplevelse. Med andra ord tar man både Dharma-läror och -utövningar in i sinnet och blandar med sinnet snarare än att bara intellektuellt förstå dem. På denna grund utvecklar man stor kärleksfull godhet, medkänsla och bodhicitta. Man framodlar ett sinne med aspirations- och handlings-bodhicitta genom dessa utövningar och anstränger sig att skapa dygd tills man uppnår visdomens hetta. Framsteg klassificeras enligt fyra etapper: insikt, aspiration, större aspiration och uppnående. På stigen för ackumulation praktiseras tolv av de trettiosju Upplysningens grenar. De är fyra typer av medvetenhet, fyra typer av perfekt uppgivande och fyra ben med mirakelkrafter. De fyra typerna av medvetenhet är att upprätthålla medvetenhet av kroppen, känslor, sinnet och fenomen. Därigenom utvecklas äkta, okonstlad bodhicitta. Det finns en instinktiv förståelse av vilka handlingar som är odugliga och man befäster grundligt de skickliga handlingarna. När det finns medvetenhet så finns det meditation och när det inte finns medvetenhet så finns det inte heller meditation. Medvetenhet är motorvägen till Upplysningen. Att upprätthålla medvetenhet av kroppen är speciellt fokuserat på dess förgängliga och sammansatta natur aggregatet av många faktorer. Sålunda finns det ingenting att fästa sig vid. Denna meditation leder till en klar insikt av den Första Ädla Sanningen sanningen om lidandet och man utvecklar en stark önskan efter befrielse. Att upprätthålla medvetenhet av känslor är speciellt fokuserat på den tillfälliga naturen av goda eller dåliga känslor. Denna kontemplation leder till insikt av den Andra Ädla Sanningen sanningen om lidandets ursprung vilket gör att man avstår från begär och motvilja. Att upprätthålla medvetenhet av sinnet är speciellt fokuserat på dess flyktiga natur. Denna kontemplation leder till insikt av den Tredje Ädla Sanningen sanningen om lidandets upphörande och man inser att det inte finns något permanent eller oberoende själv. Att upprätthålla medvetenhet av fenomen är speciellt fokuserat på att de saknar självständig existens. Denna kontemplation leder till insikt av den Fjärde Ädla Sanningen sanningen om vägen till lidandets upphörande. De fyra typerna av perfekt uppgivande är att avsäga sig odygder som har skapats, att avhålla sig från att skapa nya odygder, att anbringa motgift samt att frambringa dygder som ännu inte har manifesterats och låta dem som uppstått växa. Med dessa fyra tillstånd av fullständigt uppgivande finns det inte längre några själviska tankar. Man följer i varje ögonblick flödet av orsak och verkan och genom att ständigt vara medveten om detta så blir alla ens handlingar skickliga. De fyra benen med mirakelkrafter är de fyra slagen av absorption (samadhi): nämligen absorptionen av stark aspiration att uppnå fulländad absorption, absorptionen av uthållighet, absorptionen av sinnet d.v.s. insikten om sinnets inneboende potential och slutligen absorptionen av utforskning d.v.s. granskandet av lärorna och ens egen nivå av uppnående. Dessa fyra tillstånd av absorption är huvudmetoderna som stödjer fullständigt uppnående av skärpt, fokuserad koncentration. Man har förmåga att förbli i absorption hela tiden. När man än vill granska något så står den fulla koncentrationskraften till ens förfogande. Dessutom glömmer man aldrig någonting av lärorna och man kan se sina spirituella lärare i deras upplysta form.
Den andra stigen kallas Stigen av förberedelse eller Stigen av tillämpning, vilken börjar efter perfektionen av Stigen av ackumulation. Ibland kallas den också för den länkande stigen då den länkar mellan samsara och bortom samsara. Vi förbereder oss nu för att befria oss från samsara och man får fler skymtar av förståelsen av tomhet tomhet av självet och tomhet av den oberoende existensen. Stor uppskattning och glädje blir resultatet och en känsla av värme uppstår när man får höra om innebörden av tomhet eftersom det för oss närmare tomhetens verkliga natur. Man blir så glad när man får en skymt av tomhet och blir fast bestämd att förverkliga det till fullo. Man har sådan tillförsikt och hängivenhet att man verkligen anstränger sig för att stabilisera och organisera sinnet på rätt sätt och rena allt det som fördunklar sinnet. Man anstränger sig för att uppnå direkt insikt av sanningen direkt förståelse av den djupgående innebörden av Dharma. Man utvecklas vidare genom att träna sinnet väl och stärka visdomskraften för att kunna tillbakavisa angripande känslor. Genom att studera och genom utövning göra sig förtrogen med idén att allting är ömsesidigt beroende och illusoriskt kan man uppnå förmågan att kuva och besegra alla krafter i angripande känslor. Det finns fyra etapper motsvarande insikterna av de Fyra Ädla Sanningarna: hetta, maximal hetta, tålamod och insikten av den högsta världsliga dharman. Först, hetta; när man börjar meditationsutövning så uppstår "hetta" från erfarenheterna och denna blir hetare och hetare ju mer utövningen framskrider. I denna etapp försvagas angripande känslor (kleshas). Därefter, maximal hetta; här överges de två ytterligheterna nihilism och permanens. Nästa, tålamod; i denna etapp säkerställs att återfödelse inte kommer att äga rum i ett lägre tillstånd, rädslan för att förlora sin självidentitet är borta och det finns en stor kapacitet för att bära lidande. Slutligen, insikten av den högsta världsliga dharman; här finns förståelsen av samsara. Under etapperna hetta och maximal hetta utövas fem krafter. De är krafterna av tillit, uthållighet, medvetenhet om de Fyra Ädla Sanningarna, absorption av kombinerad samatha- och vipashyana-meditation samt visdomsinsikt som gör det möjligt att utforska tomheten av de Fyra Ädla Sanningarna. Dessa utgör ytterligare fem av de nämnda trettiosju Upplysningens grenar. Under etapperna tålamod och insikten av den högsta världsliga dharman utövas också fem krafter krafterna av tillit, uthållighet, medvetenhet, absorption och visdomsinsikt. Dessa utgör fem till av de trettiosju Upplysningens grenar.
Den tredje stigen kallas Stigen av insikt. På basis av fokuserad, meditativ koncentration och med stöd av särskild insikt tränger man in i själva sinnets natur och går segrande från striden med illusioner och ansättande förvirring. Processen med direkt insikt i och direkt erfarenhet av den allomfattande tomheten i det meditativa tillståndet kallas för Stigen av insikt eller Stigen av kritiskt seende. På detta stadium blir man en Arya och uppnår första bhumi, vilken kallas Stor glädje. (Ordet bhumi används för att beteckna olika nivåer av uppnående i bodhisattvornas träning. Det finns tio bhumi som kan förverkligas successivt genom att varje bhumi ligger till grund för nästföljande bhumi.) Det är stor glädje därför att tidigare måste man anstränga sig för att nå insikt om tomhet och nu har man fått direkt insikt. Nu står man över samsara, man kommer närmare Upplysningen och man uppnår större kvalitéer för att gagna andra varelser. Trots att man även tidigare hade stor medkänsla och ville hjälpa andra så var man begränsad på många sätt, men nu uppnår man större visdom och skicklighet. Nu är man fri från villfarelsens och förvirringens band. Den utmärkande utövningen av bodhisattvor som befinner sig i denna bhumi avser fulländning av generositet. Stigen av insikt börjar då den högsta världsliga dharman och ett tillstånd av stillhet ligger till grund för speciell insikt. Denna stig fokuserar på de Fyra Ädla Sanningarna. Det finns fyra insikter tålmodigt accepterande, kontinuerligt tålamod, verkligt medvetande och kontinuerligt skarpsinnigt medvetande för var och en av de Fyra Ädla Sanningarna, d.v.s. sammanlagt sexton etapper. Exempelvis finns det tålmodigt accepterande av sanningen om lidande, kontinuerligt tålamod för sanningen om lidande, verkligt medvetande av sanningen om lidande och kontinuerligt skarpsinnigt medvetande av sanningen om lidande. Den kallas för Stigen av insikt därför att man där uppnår insikt om de Fyra Ädla Sanningarna, vilket tidigare inte var möjligt. På denna stig finns sju av Upplysningens grenar. De är grenen av perfekt medvetenhet man glömmer aldrig dygdigt uppförande eller målet att uppnå Upplysningen, grenen av perfekt skarpsinne man besitter perfekt skarpsinnig visdom och förstår icke-självets existens, grenen av perfekt uthållighet, grenen av perfekt glädje icke-samsarisk glädje utan något klängande till självet, grenen av perfekt avspänning sällhet, grenen av perfekt absorption och grenen av perfekt jämnmod man upplever inte längre fysiskt lidande och är befriad från de fem rädslorna; rädsla för brist på mat eller kläder, rampfeber, döden, återfödsel i de lägre rikena och att undervisa mer lärda personer.
Den fjärde stigen kallas Stigen av meditation. För att förhöja och rena alla vanemässiga tendenser samt för att driva bort hinder från stigen till Upplysningen, så krävs ständig vaksamhet och påminnelser. Påminnelse om alla fenoms förgänglighet driver bort klängandet till detta liv. Påminnelse om att samsaras natur är präglad av lidande driver bort klängandet till samsaras njutningar. Påminnelse om kärleksfull godhet och medkänsla driver bort hindrena till den egna friden och frigörelsen. Ett förhöjt utövande av bodhicitta driver bort okunnighet om hur man uppnår Upplysningen. Praktiserandet av uppfattningen om den självlösa och illusoriska naturen hos allting är metoden för att driva bort klängande till fenomen som om de vore verkliga. Detta sätt att träna ingår i Stigen av meditation. Stigen av meditation börjar efter förverkligandet av speciell insikt. Genom denna uppnår man post-meditationens direkta förståelse av sanning. Det kallas för Stigen av meditation därför att där blir man förtrogen med insikterna som uppnåddes på Stigen av insikt. Det finns två typer av meditation; analytisk meditation och stabiliserande meditation i jämnmod. I början är analytisk meditation viktig för att uppnå stabiliserande meditation. Vi analyserar, undersöker och begrundar förgängligheten, orsaken till lidande, det värdefulla människolivet och det ömsesidiga beroendet mellan alla fenomen. Efter att man till en viss grad fått denna visdom genom analytisk meditation, så behöver man stabiliserande meditation i jämnmod för att uppnå fullständig förverkligande. Genom det meditativa tillståndet i jämnmod kan man uppnå all kunskap inte bara på ett intellektuellt eller analytiskt sätt. När man kan frambringa ett sådant koncentrerat, dygdig sinnet i ett tillstånd av jämnmod, så är ens sinne fullständigt organiserat och på rätt ställe. Det är så kraftfullt i ett sådant klart och djupt tillstånd att det kan förgöra och rena alla hinder samt att det mentalt manifesterar ändlös visdom och medkänsla. Man väger dygd mot odygd hos allting och ser värdet av att utföra dygder. Den mycket koncentrerade naturen i det dygdiga tillståndet under den kraftfulla meditationen i jämnmod tillåter en att förverkliga Stigen av speciell insikt och att förverkliga den intuitiva förståelsen av innebörden av utövningarna under Stigen av meditation. Den andra till den tionde bhumi infaller under Stigen av meditation. Den andra bhumi beskrivs som obefläckad eftersom man inte är befläckad av någon omoral. Den utmärkande utövningen är då perfektion av moraletik. Den tredje bhumi beskrivs som utstrålande därför att framträdandet och absorptionen av Dharma är klara och ljuset från Dharma strålar för andra. Den utmärkande utövningen är då perfektion av tålamod. Den fjärde bhumi beskrivs som självlysande därför att två slöjor som hindrar Upplysningen bränns bort av det lyskraftiga ljuset från den ursprungliga visdomen. Den utmärkande utövningen är då perfektion av uthållighet. Den femte bhumi beskrivs som mycket svårt att träna därför att bodhisattvor anstränger sig för att utveckla andra varelser och de får inte bli känslomässigt berörda när varelserna reagerar negativt, både tingen är svåra att lyckas med. Den utmärkande utövningen är då perfektion av meditativ koncentration. Den sjätte bhumi beskrivs som uppenbart överskridande därför att med stöd av perfektionen av visdomsinsikt befinner sig bodhisattvorna varken i samsara eller nirvana, så de har uppenbart överskridit och är bortom samsara och nirvana. Den utmärkande utövningen är då perfektion av visdomsinsikt. Den sjunde bhumi beskrivs som att ha gått långt eftersom den har att göra med envägsstigen till perfektion av handling. Den utmärkande utövningen är då perfektion av skicklighet. Den åttonde bhumi beskrivs som orörlig därför att den inte kan rubbas av varken perception av strävan med tecken (t.ex. klängande till perception av moraletik) eller perception av strävan utan tecken (t.ex. icke-klängande till perception av moraletik). Den utmärkande utövningen är då perfektion av strävan. Den nionde bhumi beskrivs som god skarpsinnig visdom därför att de som uppnår denna har perfekt skarpsinnig visdom. Den utmärkande utövningen är då perfektion av styrka. Den tionde bhumi beskrivs som moln av Dharma därför att den som befinner sig i denna låter Dharmas regn strömma ned och rena varelsernas damm av angripande känslor. D.v.s. dörrarna till dharani (mantra) och absorption i Dharma genomsyrar allt såsom ett moln som täcker himlen. Den utmärkande utövningen är då perfektion av ursprunglig visdom. En bodhisattva som har uppnått den tionde bhumi har en väldig kraft att obehindrat manifestera aktiviteter som gagnar otaliga varelser. En sådan bhodhisattvas sinne domineras helt av ovillkorlig, icke-konkretiserad medkänsla och stor visdom. En sådan bodhisattva är fri från all rädsla och tvivel och har oövervinneligt mod och skicklighet för att gagna varelser ända till samsaras slut. De sista åtta av de trettiosju Upplysningens grenar innefattas i detta tillstånd och de kallas för den åttafaldiga stigen eller de åtta rättfärdigheternas stig. De är perfekt syn (synen av tomhet som skär av roten till okunnighet), perfekt tanke (med avsikt att kommunicera förståelsen till andra), perfekt tal (som noggrant förmedlar läror utan några motsägelser), perfekt handling (som avstår helt från odygd), perfekt livsuppehälle (fritt från de fem felaktiga sätten att förvärva saker, d.v.s. att vilseleda andra för att få någonting, att skänka någonting med förväntan om att få mer tillbaka, att smickra för vinnings skull, att antyda om vinning, att hitta på förevändningar för att utnyttja andra), perfekt ansträngning (strävan att frigöra sig från alla inneboende kleshas), perfekt medvetenhet (högt utvecklat minne) och perfekt absorption (användning av samadhi för att uppnå Buddhas klärvoajans). Genom perfekt tal, handling och livsuppehälle leder man andra till en stark övertygelse om Dharma. Perfekt ansträngning, medvetenhet och absorption är motståndarna till kleshas.
Den sista stigen kallas Stigen av fullständig fulländning. I det slutliga tillståndet gör bodhisattvan sådan kraftfull meditation att inte några negativa tankar kan tränga igenom för att skapa hinder. När man fullständigt renar och rycker upp med roten alla subtila hinder genom vajra-lik absorption, så blommar den allomfattande ursprungliga visdomen. När man förverkligar denna nivå, så finns det inte längre något att fördriva eller att tillföra. Den överskrider alla begrepp om dualitet och förverkligar det ursprungliga sinnet som sådant. Den totala visdomen är fullständigt väckt. På denna nivå uppnår man Buddhaskapets bhumi. Den kallas för Stigen av fullständig fulländning eller Stigen utan något mer att lära. Buddha besitter två typer av ursprunglig visdom visdomen av att förverkliga och genomtränga naturen av alla fenomen och visdomen av att kunna alla typer av kunskap. Tillståndet av allvetande uppnås.
Diskussionen ovan stakar ut den fullständiga vägen för hur man helt renar och rycker upp med roten orsakerna till lidande och uppnår Upplysningen. Särskilt viktigt är studier och utövning av bodhicitta (Upplysningens sinne). Detta sinne omfattar universell kärleksfull godhet, visdom och medkänsla för alla varelser och ingen förbigås. Vi har ingen fiende. Detta ger oss all tröst, inspiration, mod och mental kraft för att gå igenom alla de svårigheter som vi möter för att kunna rena alla våra hinder och att uppdaga den sanna naturen hos alla fenomen. Alla högaktar och uppskattar dem som besitter ett sådant sinne oavsett vem det än är. Alla vill vara i närheten av dem, till och med djuren känner stillheten och fridfullheten. Så det blir källan till harmoni och frid. Både buddhister och icke-buddhister måste utöva bodhicitta för att uppnå frid och harmoni i sina sinnen ty detta är universellt. Vi har vuxit upp ur godheten från fader, moder, bröder och systrar. Om vi inte har vuxit upp under sådana förhållanden, så är vårt sinne skadat. Det är därför mycket vikigt att vi anstränger oss för att plantera och framodla dessa kvalitéer i vårt egna sinne. Detta är tillgången som vi kan ackumulera liv efter liv. Den vanliga förmögenheten som vi har i detta liv kan vi inte ta med oss. När vi dör måste vi gå med tomma händer. Så att odla fram bodhicittas sinne är den bästa investeringen och det bästa sättet för att anstränga oss i detta liv. Den är en sådan god vän, den bästa vännen som vi kan finna i våra liv vilken skänker oss tröst och styrka. Så vi måste anstränga oss oavsett hur mycket det än krävs. Vi övar glädjefullt med förnöjelse och känner oss lyckligt lottade att ha denna möjlighet. Förnöjelse betyder att vi arbetar hårt, anstränger oss så mycket vi kan utan några förväntningar. Vad resultatet än blir och vad vi än är uppnår så accepterar vi det, gläds åt det och uppskattar det. Vi utforskar alltid möjligheter till förbättring. Att vara förbittrad över resultat eller göra saker med förväntningar resulterar bara i hinder och lidande. Då vi ändå anstränger oss så varför inte anstränga oss för att skapa orsakerna till frid och glädje för oss själva och för andra i detta liv och kommande liv. För närvarande har vi kanske inte förmågan att hjälpa andra men vi kan åtminstone generera denna altruistiska tanke. Först genererar vi och övar denna tanke i vårt eget sinne. Sedan steg för steg när vi har uppnått några goda kvalitéer, så delar vi med oss så mycket vi kan både för att gagna andra och för vår egen utveckling. Resan på vägen blir kanske lång, men när vi så småningom ser att våra negativa tankar och negativa, angripande känslor blir färre och mindre kraftfulla och att sinnet blir klarare och att vi blir mer uppriktiga mot oss själva och andra, då gör vi framsteg på vägen. Steg för steg utan förväntningar övar vi med tålamod, förtroende, tillgivenhet och uthållighet, förr eller senare uttöms alla våra hinder och orsakerna till lidande. Det är bara en tidsfråga. Tack!
Dedikation |
Må alla förtjänster som ackumulerats i det förflutna, i nutiden och framtiden, |
bliva en orsak till alla levande varelsers fullständiga befrielse! |
Ma alla levande varelser utan dröjsmål och hinder uppnå |
det yttersta, värdefulla, fulländade Buddhaskapet! |
Senaste uppdatering: 2003-01-01